tag:blogger.com,1999:blog-86763309956079209022024-03-05T12:08:46.558+01:00BrightReligionsdebattCamilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.comBlogger31125tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-51410603499527924002017-02-17T17:08:00.000+01:002017-02-17T17:08:11.675+01:00Religionskunskap på villovägarTre lärare intervjuas i Fisksätra kyrka utanför Stockholm i programmet UR Samtiden. Ämnet är utmaningarna som följer på en ökande migration. En lärare kommer in på ämnet religion och säger följande: “Sedan har de olika religioner. Religionen är ofta starkare för dem än för oss som är så sekulariserade. Det är för- och nackdelar med det. De diskuterar mycket med varandra. För vår del har det inneburit att de barn som är födda i Sverige - och som inte är muslimer - måste läsa på om sin religion, som de inte har något förhållande till. Vi har sett att det har lyft undervisningen i religion.”<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizSJVUMttH3FjM5Rxtl44GUJJeJXSM6n1CdMqtO6GyNB8_n0dmpyEuZUkFLmojJtRiAD7HBS5l0PonPPRkRnJbWeVz0VndpDjMgJxyOs3Tb9pit_1_U_vUFKSc-pLwD2rv8Gr1AxrOMOA/s1600/Messner1.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="307" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizSJVUMttH3FjM5Rxtl44GUJJeJXSM6n1CdMqtO6GyNB8_n0dmpyEuZUkFLmojJtRiAD7HBS5l0PonPPRkRnJbWeVz0VndpDjMgJxyOs3Tb9pit_1_U_vUFKSc-pLwD2rv8Gr1AxrOMOA/s400/Messner1.png" width="400" /></a><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Det här är ett tendentiöst påstående. Det avslöjar att elevernas konfessionella tillhörighet diskuteras i skolan och detta presenteras som en positiv effekt på religionsundervisningen. Naturligtvis kan ingen förhindras att berätta om sin tro. Men citatet avslöjar också att sekulariserade elever tvingas identifiera sig med en religion som en stor del av dem aldrig har tillhört. Det är faktiskt allvarligt.<br /><br />Är det så här det ser ut i ett svenskt klassrum idag? Att läraren tillåter att eleverna diskuterar sina respektive religioner med varandra, men utan att bekräfta den som är religionsfri? Hur kan man tillåta sig att inte tillerkänna den icke-konfessionella tillhörigheten ett lika stort värde för individen, som värdet av en konfessionell tillhörighet? <br /><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvoZFNY6IfV9iLoMWiJXgUVaPx4Mo1EhT_RRLnkto0NJtE1CB7bbrt-Nckg-807bY3GrKIZrvXZ20yt0m4UO6mTvdSTRUNjCp7SzsSJtFBQp_0v0ehhovtXxqM6YCyti-BbeHevDGpubc/s1600/Messner2.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvoZFNY6IfV9iLoMWiJXgUVaPx4Mo1EhT_RRLnkto0NJtE1CB7bbrt-Nckg-807bY3GrKIZrvXZ20yt0m4UO6mTvdSTRUNjCp7SzsSJtFBQp_0v0ehhovtXxqM6YCyti-BbeHevDGpubc/s400/Messner2.png" width="400" /></a><br /><br />Varför har religionskunskapsämnet börjat betraktas som någon sorts “andlig” pendang till idrottsämnet, där religiös aktivitet förväntas befrämja folkhälsan? Tror man det, så tror man fel. Ska det dras några paralleller så inskränker det sig till undervisningen om alkohol och droger. Se och lära, men inte prova själv. <br /><br />Det är ingen hemlighet att närvaron av den hetlevrade islam fått det att börja spritta i den gamla trötta kristna kroppen. Men det är ingen ursäkt för skolan att uppmana unga och omyndiga att rota i familjehistorien på jakt efter någon gammal dammig och avlagd konfession att visa upp i klassrummet vid nästa lektionstillfälle. <br /><br />Vad då “min religion”? Den hade dålig passform och skavde redan på farfars tid.<br />Varför är det så svårt att acceptera att människor lämnar religionen för att man faktiskt inte är intresserad av den och inte vill identifiera sig med dess lära, dogmer och etik? Handlar det om aningslöshet, okunskap eller vara lite inbilsk elakhet i påkristningens namn? Hur tänker man? “Hurra, nu hoppar vi på tåget igen. Here we come. Amen.”<br /><br />Camilla Grepe<br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<b>Regeringsformen, RF 2:2 </b></div>
<i>Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin
åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte
heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för
opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att
tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för
åskådning som avses i första meningen.</i> Lag (2010:1408).<br />
<br />
<span style="font-size: xx-small;">Texten har publicerats i Bright 2-2016 </span><br />
<div style="background-color: white; border: medium none; color: black; overflow: hidden; text-align: left; text-decoration: none;">
<br /></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-59653076640802818662017-01-19T11:29:00.001+01:002017-01-19T11:33:35.996+01:00Passa på! Tema islam ingår i lagerrensningen!Efter Jan Sjunnessons recension av Brights temanummer om islam på
Avpixlat har det strömmat in förfrågningar om att köpa det aktuella
numret. Det tycker vi naturligtvis är väldigt roligt! Vi är glada för
att Bright uppmärksammas och hittar nya läsare.<br />
<br />
Vi
utvidgar därför erbjudandet att köpa de hittills utgivna numren med det
senaste temanumret om islam. Nu kan man alltså köpa samtliga 16 utgåvor av
Bright för 150 kr. Notera att även utgåva 14 var ett temanummer om islam.<br />
<br />
Vi är naturligtvis
väldigt glada över uppmärksamheten och hoppas att många återkommer som
fasta prenumeranter. Under senare år har religionens närvaro i samhället
och politiken fått en helt ny betydelse. Det kommer vi att fortsätta
att bevaka.<br />
<br />
Det enklaste sättet att beställa är att
betala 150 kr på Pg 59 30 68-0 eller Bg 737-3061 och skriva "Lagerrensning" på
inbetalningen, så kommer 16 tidningar på posten. Glöm inte namn och
adress!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8lHaEHQRWJSxZMywhJO_n5PV1KP5uFvo4ZJaWQSVIZ5DBaofTeL-CkggmwGH_54v9aTFVX5sqiwQiTS5W_a4rtN9quG3ooyq4yDZRVrSvQO345TR0fiOrwxUEj-hYGUbS94OtZVaE230/s1600/1+copy.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8lHaEHQRWJSxZMywhJO_n5PV1KP5uFvo4ZJaWQSVIZ5DBaofTeL-CkggmwGH_54v9aTFVX5sqiwQiTS5W_a4rtN9quG3ooyq4yDZRVrSvQO345TR0fiOrwxUEj-hYGUbS94OtZVaE230/s200/1+copy.jpg" width="141" /></a></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-86048168597928319732016-12-13T19:17:00.000+01:002016-12-13T19:17:29.067+01:00Mer än en miljon utträden ur Svenska kyrkan sedan 1996<span><span><span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody _1n4g"><span><span>Sedan 1996 har över 1 000 000 kyrkotillhöriga aktivt begärt utträde ur Svenska kyrkan - i genomsnitt ca 48 000 per år.</span><br /><br /><span>Före
1996 gällde föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan som fanns i
religionsfrihetslagen (1951:680). I huvudsak innebar regler</span></span><span><span><span>na att barn till föräldrar som tillhörde kyrkan automatiskt blev medlemmar i Svenska kyrkan vid födseln.</span><br /><br /><span>Den
1 januari 1996 upphävdes dessa regler samtidigt som nya regler om
kyrkotillhörighet togs in i kyrkolagen (1992:300). Som huvudregel gällde
därefter att den som döptes i Svenska kyrkans ordning blev upptagen i
kyrkan.</span><br /><br /><span>Den 1 januari 2000 upphävdes kyrkolagen
samtidigt som lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om
Svenska kyrkan, samt kyrkoordningen för Svenska kyrkan, trädde i kraft. </span><br /><br /><span>Efter
de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 har
kyrkotillhörighet upphört att vara föremål statlig lagstiftning och
övergått till att vara en intern angelägenhet inom trossamfundet Svenska
kyrkan. Kyrkotillhörighet regleras sedan dess av bestämmelser i
kyrkoordningen för Svenska kyrkan.<br /></span></span></span></span></span></span></span><span><span><span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody _1n4g"><span><span><br /><a class="" dir="ltr" href="https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.svenskakyrkan.se%2Fdefault.aspx%3Fid%3D1470790&h=rAQGN6a3M" rel="nofollow" target="_blank">https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1470790</a></span></span></span></span></span></span><br />
<span><span><span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody _1n4g"><span><span> </span></span></span></span></span></span>Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-45016465243499707502016-12-13T15:49:00.001+01:002016-12-13T15:49:20.393+01:00Nästa Bright<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyIQj0Wh0_MPhszE99AyW_vi165JAp3xvpcEPoYS44kvgsnkcOmme4k26mO5fghMzIhzjrIrmMeahsZA9n6v7rXXkRSPCr2N39fSKdiVCxYyU1gukoalxkEpURNejMlSf76seOsIWLLK0/s1600/1+copy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyIQj0Wh0_MPhszE99AyW_vi165JAp3xvpcEPoYS44kvgsnkcOmme4k26mO5fghMzIhzjrIrmMeahsZA9n6v7rXXkRSPCr2N39fSKdiVCxYyU1gukoalxkEpURNejMlSf76seOsIWLLK0/s400/1+copy.jpg" width="283" /></a></div>
<br /><br /><br />Bright ligger efter i utgivningen efter sommaren, men nästa nummer kommer i december!Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-62908075013080675032016-07-05T14:21:00.002+02:002016-07-05T14:21:33.032+02:00Hege Storhaugs Landsplågan islam - Folkbildande och brutalt ärligt om en av vår tids ödesfrågor<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ-HWVRXBFzt_ag6ChnZDhAElegbTX3DSeVkmSPVPTyDq2C0CoMCeBkckEqFfeYRsg3Cek5JMb2Mp27pUmSRa3UXVgW8x7aIVQWIM0trY-8z7v0AgWIu9wcuHNzZrcqotzkMPFQ3msM8Vr/s1600/Bloggomslg.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ-HWVRXBFzt_ag6ChnZDhAElegbTX3DSeVkmSPVPTyDq2C0CoMCeBkckEqFfeYRsg3Cek5JMb2Mp27pUmSRa3UXVgW8x7aIVQWIM0trY-8z7v0AgWIu9wcuHNzZrcqotzkMPFQ3msM8Vr/s200/Bloggomslg.jpg" width="141" /></a></div>
Ryktesvägen fick vi under vintern höra talas om den norska
författaren och journalisten Hege Storhaugs sensationella framgångar med boken
Islam - den 11.e landeplage. Trots de norska mediernas försök att tiga ihjäl
boken fick den ett sensationellt genomslag och har idag, ett halvår efter att
den kom ut, sålt i närmare 50.000 exemplar.<br />
<br />
Tanken att översätta den till
svenska fick övergå till handling den dagen det visade sig att inget förlag
vågade ge ut boken i Sverige. Nu ges den ut på förlaget Kassandra Publishing
som startats enbart för detta ändamål. <br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hege Storhaug är hederlig. Hon tar mycket tydligt ställning
för alla de demokratiskt sinnade och moderata muslimer som trots allt utgör en
majoritet av dagens muslimer. Samtidigt hymlar hon inte om den fara som ligger
i en allt snabbare radikalisering, inte minst i Europas utanförskapsområden.
Hege Storhaugs erfarenhet av islam är omfattande efter tjugotalet resor till
Pakistan och hennes mångåriga arbete inom ämnen som könsstympning, hedersvåld
och tvångsäktenskap. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men det är heller ingen hemlighet att Hege Storhaug är
kontroversiell i vissa kretsar i Norge. Efter att i många år ha arbetat inom
organisationen Human Rights Service har hon fått motsvarande position som Sara
Muhammad och GAPF i Sverige: Lika hyllad av alla de som lider under det
kvinnoförtryck som breder ut sig och som så ofta har islam som en minsta
gemensam nämnare, lika illa tåld av alla de som - ofta från en position på den
politiska vänsterkanten - ihärdigt vägrat att se hedersproblematiken och den
ofta så starka kopplingen till religionen islam. Inte minst känner vi igen
argumenten från Förortsdebatten där många vittnar om ett ökande religiöst
förtryck mot framförallt kvinnor. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Desto mer bekymmersamt är det att även Humanisternas norska
motsvarighet Human-Etisk Forbund, HEF, förefaller ha svårt att hantera kritiken
mot islam. Tar man sig tid att läsa de recensioner som gjorts av Hege Storhaugs
bok på norska HEF:s hemsida, kan man se att det sällan påpekas några egentliga
faktafel i boken. I förekommande fall har dessa korrigerats i senare upplagor.
Där de har förekommit handlade det om obetydliga detaljer som ändå inte
påverkat bokens budskap. Snarare får man känslan av att islam helst inte ska
debatteras överhuvudtaget, då det förmodas skapa konflikter och spelar ut
muslimer mot varandra. Jag menar att det förhållningssättet är oärligt.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det går inte att komma ifrån intrycket att ett sekulärt
motstånd mot kristendom är legitimt, men att motsvarande motstånd mot islam är
kontroversiellt och ett ämne man helst inte vill ha på dagordningen. Detta går
som en röd tråd genom mycket av Västvärldens religionskritik under det senaste
decenniet: Att man gärna och frimodigt granskar kristendomens alla avarter och
tillkortakommanden, men att man hesiterar inför en motsvarande kritisk
granskning av islam.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Och omvänt: Lika gärna som man åberopar kristendomen som ett
fundament för Västvärldens värderingar, lika ovillig är man att bekräfta islams
inflytande på mindre angenäma värderingar i den muslimska världen. I den mån
man debatterar Arabvärldens problem, anses orsakerna till dessa förklaras av
Västs kolonialism. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vad Hege Storhaug framförallt bidrar med är att nyansera den
gängse bilden av islam. Hon visar på ett övertygande sätt att många av
Arabvärldens problem och tillkortakommanden faktiskt kan härledas till
ideologin islam och hur den genom århundradena fostrat sina anhängare i en
destruktiv och kunskapsfientlig riktning. En tradition där bokstavstro och
underkastelse (islam betyder underkastelse), med dogmer som inte får
ifrågasättas, har hämmat den intellektuella nyfikenhet som är en nödvändig
förutsättning för en vetenskaplig utveckling och ett blomstrande samhälle. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hege Storhaug tar ett intressant pedagogiskt grepp och låter
Muhammeds två väsensskilda karriärer gå som en röd tråd genom boken. Hon visar
hur profeten under sin tid som tämligen ”misslyckad” religiös förkunnare i
Mekka propagerade för den milda islam som så ofta åberopas av de som vill visa
islams vänliga och medmänskliga ansikte. Anhängarna av denna inriktning kallar
Hege Storhaug för Mekka-muslimer.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men detta är bara en del av sanningen om islam. Muhammed
förvisades efter några år till Medina. Där inledde han en ny karriär, nu som
fruktad härförare som gick hårt fram bland sina egna efterföljare och inte
minst mot judar och kristna som nu utpekades som fiender till islam. Dessa
muslimer benämner Hege Storhaug Medina-muslimer. Det är bland dessa vi finner
dagens islamister. Här handlar det inte längre om den enskildes fromma
religiositet, andlighet och relation till sin gud, utan om ett helt
samhällssystem och dess rättsordning, sharia.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De texter som samlades in efter Muhammeds död och som utgör
Koranen, härrör både från Muhammeds tid i Mekka och från hans tid i Medina. Ett
stort problem vid tolkningen av Koranen är att dessa koranverser,<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>suror, är sorterade efter sin längd och inte
efter sin ålder. Om surorna istället sorteras efter en tidsaxel så ser man ett
tydligt mönster som inte syns i Koranen, men som har konsekvenser för
förståelsen av islam: Om man inte vet att yngre suror har företräde framför
äldre suror, kan man heller inte bemöta de som hänvisar till suror som alltså
inte längre har företräde. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
På detta sätt kan en muslim alltid välja att hänvisa till
den sura i Koranen som är ändamålsenlig för stunden. Det är ingen avancerad gissning
att det är Koranens texter från Muhammeds tid i Mekka som det refereras till
öppet i Västvärlden, samtidigt som det är texterna från den krigiska
Medina-perioden som förkunnas av imamerna i alla de moskéer som i allt snabbare
takt radikaliserar muslimer i Väst. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När terrorattacker och Islamiska Staten bortförklaras med:
”Det är inte islam” visar Hege Storhaug att det handlar om just islam. När
samhällsdebatten går som katten kring het gröt och när ingen vågar nämna den
minsta gemensamma nämnaren för det lågintensiva våld som terroriserar våra
bostadsområden, då visar Hege Storhaug att den minsta gemensamma nämnaren är
just islam och framförallt de värderingar som ideologin obevekligt sprider så
fort det sker en radikalisering. Att det ligger ett via religionen<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>förmedlat förakt mot den västliga livsstilen
och de friheter vi tar för självklara. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är därför mycket viktigt för framtiden att vi får en
generell och allmän kunskap om vad den dhimmistatus innebär som alla
icke-muslimer omfattas av enligt islam. Att det till exempel betyder att alla
som inte är muslimer ska behandlas som andra klassens medborgare med
synnerligen begränsade fri- och rättigheter. I ett kapitel dissekerar Hege
Storhaug myten om den moriska ”guldåldern” i Spanien och vad den i praktiken
hade för konsekvenser för Europas befolkning under islams herravälde. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Om vi blundar för detta och de anspråk på ett
världsomfattande kalifat som sprider sig i radikaliserade kretsar, ser vi
heller inte det planerade maktövertagande som pågår inifrån i våra demokratiska
stater. Vi ser då inte heller hur terrorn används som maktmedel för att få oss
att underkasta oss inflytandet från islam.</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
Hege Storhaug visar också hur skickligt olika islamiska
organisationer arbetar genom att använda sig av de ord och begrepp som vi
själva oreflekterat associerar till som positiva: Att mänskliga rättigheter
inte är mycket värt när det i praktiken är Kairodeklarationens ”mänskliga
rättigheter” som åsyftas, det vill säga den rättighetskatalog som 57 muslimska
stater presenterade som sin egen i FN, men som gör påpassliga undantag för alla
eventuella rättigheter som strider mot sharia. Eller alla försåtliga propåer om
”demokrati” från islamister i den politiska debatten, men utan att vi besinnar
att det är demokratins akilleshäl att demokratin i sig kan avskaffas genom just
demokratiska beslut. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vi är inte, en gång för alla, vaccinerade mot ett totalitärt
samhällsskick. Demokratin måste ständigt vårdas för att bestå. Den som har läst
Magnus Norells utmärkta bok Kalifatets återkomst, kan se att det sista kapitlet
i den boken ligger nära Hege Storhaugs bok. Båda dessa författare är eniga: Vi
står inför oöverstigliga problem om vi inte ser på islam och den pågående
radikaliseringen med öppna ögon. Det handlar inte om vare sig rasism eller
islamofobi. Det handlar om att försvara vår frihet.<br />
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<span style="font-size: xx-small;">
Publicerad i Bright 1-2016 </span><br />
<span style="font-size: small;"><br /><span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Hege Storhaug: Landsplågan islam<br />348 sidor<br />298 kr<br />ISBN 978-91-639-1081-4<br />Kassandra Publishing 2016</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;">Beställ Hege Storhaugs Landsplågan islam <a href="http://www.kassandrapublishing.com/islam-den-nya-landsplagan/">HÄR!</a></span><br />
<br />
<span style="font-family: "georgia" , "times new roman" , serif;"><span style="font-size: x-small;">Landsplågan islam finns nu även på <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/landsplagan-islam-9789163910814">Adlibris</a> och <a href="http://www.bokus.com/bok/9789163910814/landsplagan-islam/">Bokus</a> </span></span></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-55171131994410428992016-06-20T10:03:00.006+02:002016-07-05T17:46:37.703+02:00Ceremonier i livet - en efterlängtad bok för religionsfria ceremonier<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><br />
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPWSGUPhuGgj84Vre6-vFmDWUa6xkhS2juluxMqIJZvUUjpEWwUI7W6r2ObDaXkiOrh7tCdsbsDCq90g6-GaXJcd4lR2FgHteryKBY00122SvgLoURACa2fxqX8hBKTb2YpC1f0e9EJyk/s1600/CeremonierRGB.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPWSGUPhuGgj84Vre6-vFmDWUa6xkhS2juluxMqIJZvUUjpEWwUI7W6r2ObDaXkiOrh7tCdsbsDCq90g6-GaXJcd4lR2FgHteryKBY00122SvgLoURACa2fxqX8hBKTb2YpC1f0e9EJyk/s200/CeremonierRGB.jpg" width="167" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
Äntligen är den här! Sällan har väl en bok varit så
efterlängtad i humanistkretsar som en ny bok om sekulära och religionsfria
ceremonier. Alltsedan de sista exemplaren av Den svenska högtidsboken sålde
slut för ungefär tio år sedan har det funnits en efterfrågan på en uppföljare. Turerna har varit många och vägen framåt var kantad av
bekymmer och bakslag, men nu finns den äntligen här. Ingenting säger att inte
den här boken kommer att bli en lika stor succé som föregångaren med sina mer
än 50.000 sålda exemplar. Det här är en bok som inte blir inaktuell i första
taget. Den kommer att leva vidare år efter år. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den svenska högtidsboken utkom i januari 2000 i samband med
de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Projektet stöddes av
Kulturdepartementet och ett samarbete mellan En bok för alla och Humanisterna.
I redaktionen ingick den nyligen avlidne Göran Palm som huvudredaktör med
Carl-Johan Kleberg och Marie Lundquist.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Boken Ceremonier i livet kommer att uppskattas av alla som
vill skapa personligt utformade religionsfria ceremonier utan kyrkliga inslag.
Boken ger i korta textav-snitt en historisk bakgrund till våra ceremonier och
ger förslag till utformning av värdiga sekulära ceremonier med förslag till
program, musikval och officiantens tal. Längre textavsnitt ger inspiration
genom ett urval av välkända klassiska dikter och sångtexter med nytillkomna
svenska och internationella diktverk. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Efterfrågan på personligt utformade ceremonier ökar i takt
med att många människor lämnar trossamfunden. Men att lämna en kyrkotillhörighet
betyder inte alls att intresset för ceremonier vid livets viktiga milstolpar
skulle vara mindre. Behovet att utforma en ceremoni vid tillfällen som ett
barns födelse eller en persons begravning är ofta lika stark. Däremot kan många
ställas inför frågor om hur dessa ceremonier ska utformas och vad man får göra
själv. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kortfattat kan man säga att det enda formella kravet när ett barn föds,
är att anmäla barnets namn till Skatteverket senast tre månader efter födseln.
Detta ska göras oavsett om man håller ett sekulärt barnvälkomnande eller låter
döpa barnet i ett trossamfund. Ett dop i kyrkan är inte det tillfälle då barnet
ges ett namn, utan är den religiösa ceremoni då barnet upptas i den religiösa
gemenskapen. Vid vigsel är det formella kravet två alternativa
vigselformulär enligt äktenskapsförordningen. En vigsel förrättas av en av
länsstyrelsen förordnad vigselförrättare. Ingenting hindrar att man håller den
formella vigseln inför en vigselförrättare och har en officiant för en
högtidligare ceremoni. Vid begravning är det formella kraven för kremering och
gravsättning reglerade i begravningslagen. Ceremonier vid vuxenblivande har
inga regler. Boken beskriver ett förslag till Humanistiskt livssynsläger. Vid alla dessa ceremonier ger boken handledning för personligt
utformade ceremonier.</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<br />
<b>Förlagets presentation av boken:</b> ”Denna bok tar sitt avstamp
i svenska seder och bruk. Det vill säga de som har varit förhärskande allt
sedan kristendomen blev landets religion. Kristna symbolhandlingar tog över och
satte sin prägel på de ceremonier och högtider som varit skäl till festliga
sammankomster. Festligheter under kalenderåret hade framförallt knutit an till
livet på landet och händelserna under skördeåret. Familj- och
släktsammankomster handlade däremot om släkters förenande, nya familjemedlemmar
viktiga arvtagare, eller avsked till avlidna. Alla viktiga händelser för
samhällets fortbestånd.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Idag lever vi ett i sekulariserat samhälle. Kristna
symbolhandlingar känns främmande för många med en sekulär livsåskådning. Men
behovet att dela glädje och sorg med närstående har inte minskat kanske
tvärtom. Denna bok tar sin utgångspunkt i detta behov och ger i korta
textavsnitt bakgrund till våra ceremonier samt tipsar om hur man skapar en
sekulär inramning. Störst utrymme ges de rätta orden i form av dikter och
sångtexter. Den svenska diktskatten uppblandad med några internationella
diktares verk.”</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ur förordet till Ceremonier i livet:</div>
<div class="MsoNormal">
”En bok där allt finns samlat har länge varit önskad av
såväl alla dem som önskar en sekulär inramning av sin ceremoni som dem som
bistått vid ceremonierna, officianterna. Den idag sedan länge slutsålda Den
svenska högtidsboken var en sådan bok. Den tillkom på initiativ av en tidigare
ordförande i Humanisterna, Carl-Johan Kleberg, år 2000. Denna bok har betytt
mycket för alla som sökt alternativ till kyrkliga ceremonier och banat väg för
en ny bok, nu helt inriktad på ceremonier i livet, som också blivit bokens
titel. Det är vår förhoppning att boken som nu föreligger ska fylla en både
efterlängtad och underlättande funktion.”</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Redaktörerna Anneli Noréus och Irene Rune tackar i
efterordet framförallt den ceremonigrupp inom Humanisterna som under flera år
deltagit med textutkast och dikturval: Anna Bergström, Agneta Blom, Carl-Johan
Kleberg, Margareta Wiberg Roland, Noomi Liljefors och Urban Jansson. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Övriga förslagsställare har varit:</div>
<div class="MsoNormal">
Ann-Marie Morberg, Barbro Rydén Brunk, Ellacarin Blind,
Gunnar Hjert, Gunnar Lundh, Joakim Ströberg, Kaj Fölster, Kåge Klang, Lars
Torstensson, Nils Assarsson, Stig Andersson, Svante Nevéus, Susanne Jacobsson
och Yvonne Jandréus.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ceremonier i livet</div>
<div class="MsoNormal">
Barnvälkomnande - Vigsel - </div>
<div class="MsoNormal">
Begravning - Vuxenblivande</div>
<div class="MsoNormal">
Pris: 189 kr</div>
<div class="MsoNormal">
Sidor: 288</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Santérus Förlag</div>
<div class="MsoNormal">
Birkagatan 23</div>
<div class="MsoNormal">
113 39 STOCKHOLM</div>
<div class="MsoNormal">
08-30 34 62</div>
<div class="MsoNormal">
info@santerus.se</div>
<div class="MsoNormal">
www.santerus.se<br />
<br />
Ceremonier i livet finns på <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/ceremonier-i-livet-barnvalkomnande-vigsel-begravning-vuxenblivande-9789173591034?utm_source=criteo&utm_medium=banner&utm_campaign=lowerfunnel" target="_blank">Adlibris</a> och <a href="http://www.bokus.com/bok/9789173591034/ceremonier-i-livet-barnvalkomnande-vigsel-begravning-vuxenblivande/" target="_blank">Bokus </a></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-72319129232059587392016-05-02T12:28:00.000+02:002016-06-15T23:47:36.493+02:00Snart kommer en ny Bright!Nästa nummer av Brighthar nu gått ut till prenumeranterna!<br />
<br />
I det här numret berättar vi bland annat om den norska människorättsaktivisten och journalisten Hege Storhaug, som under vintern gjort sensation i Norge med sin bok Islam den 11:e landeplage. Trots den fantastiska framgången och nästan 50.000 sålda exemplar har inget svenskt förlag vågat ge ut boken. Nu ges den istället ut på eget förlag och flera av Brights medarbetare har varit delaktiga i arbetet med den svenska översättningen.<br />
<br />
Storhaug varvar det journalistiska reportaget med djupdyk i politik och historia i sin jakt på svaret på frågan som förföljt henne i hennes arbete: Varför blir det alltid så mycket stök och bråk när islam finns med i bilden? Boken landar mitt i den svenska samhällsdebattens epicentrum. När allt fler undrar vad som pågår, ger Hege Storhaug bakgrund och förklaringar. För den som vill sätta sig in i en av vår tids verkliga ödesfrågor, är Hege Storhaugs bok en nödvändig läsning.<br />
<br />
Boken kan förhandsbeställas på <a href="http://www.kassandrapublishing.com/islam-den-nya-landsplagan/" target="_blank">Kassandra Publishing.</a><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif8CJu8ZQpi56WGgy7G-EuFUVbe0IqfV3pICXljOBrnlRoVqjlCdzS1P5QN_TX-5vfz_B1mr2D2nZAxRVk4CvqcHnu0dN0F8zaXlngJz4WsB6UWQVRyxgSzN6_mpEbe9O5cON0BTgKLJk/s1600/Omslag+copy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif8CJu8ZQpi56WGgy7G-EuFUVbe0IqfV3pICXljOBrnlRoVqjlCdzS1P5QN_TX-5vfz_B1mr2D2nZAxRVk4CvqcHnu0dN0F8zaXlngJz4WsB6UWQVRyxgSzN6_mpEbe9O5cON0BTgKLJk/s400/Omslag+copy.jpg" width="283" /></a></div>
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-34176186082368463142016-02-08T17:19:00.005+01:002016-02-08T17:24:49.564+01:00Straff och belöning i Koranen - Del 2 <span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><b>Hur skiljer sig de två svenska översättningarna åt?</b></span><br />
<b><br /></b>
Av<b> Svante Brandänge</b><br />
<br />
De två dominerande översättningarna av Koranens arabiska text till svenska är gjorda av K. V. Zetterstéen (1917) och M. K. Bernström (1998 och 2002). Generellt går ju någonting ofta förlorat vid översättning och muslimer har länge ansett att Koranen ska läsas på arabiska.<br />
<br />
Vid arbetet på del 1 av “Straff och belöning i Koranen” ställdes frågan om det finns någon substantiell skillnad när det gäller hur de två svenska versionerna av Koranen behandlar mitt speciella ämne. Att det fanns en generell skillnad i de två översättarnas inställning till sitt arbete framhölls i den dödsruna över Mohammed Knut Bernström som Jan Hjärpe skrev 2009. Det skulle även kunna ha haft betydelse att Bernström, men inte Zetterstéen (?), var en bekännande muslim.<br />
<br />
Min jämförelse begränsar sig till hur de två översättningarna återger Koranens tal om straff. Endast hur straffen beskrivs i Koranen har varit i fokus; översättarnas notförteckningar har jag lämnat därhän. Från arbetet på del 1 av “Straff och belöning i Koranen “ fanns fem olika 45-sidorsurval som hade analyserats med avseende på antal textställen som talar om straff. Dessa adderades och gav summan 222 ställen, men ett flertal ställen ingår mer än en gång.<br />
<br />
Från den mängden fick slumptalsgeneratorn göra ett urval av 40 ställen. Det visade sig då att det bara blev 39 som var olika. Orsaken ligger i sammanslagningen av de fem urvalen. Vart och ett av de 39 ställena jämfördes slutligen med avseende på hur straffet beskrivs i de två versionerna av Koranen (se protokollet). Straffen kan kategoriseras så här:<br />
<br />
<ul>
<li>Straff (utan adjektiv) eller “nesligt straff”: 8 exempel </li>
<li>“Plågsamt straff”: 9 exempel (två är identiska)</li>
<li>Helvetet som straff: 8 exempel</li>
<li>Elden eller helveteselden som straff: 13 exempel</li>
<li>Makabert konkreta straff: 2 exempel</li>
</ul>
<br />
Resultatet är tydligt: Zetterstéens och Bernströms översättningar visar en mycket god samstämmighet i sin återgivning av Koranens tal om straff. På den punkten visar sig alltså den arabiska texten oproblematisk vid översättning till svenska. Bernströms ärlighet imponerar. Majoriteten av straffen är grymma men han väjer inte för det; inte ens kategorin “Makabert konkreta straff” fuskar han bort (ställena nr 50 och 140, ev. också 28). I två fall redovisar han grymheten något mer detaljerat än vad Zetterstéen gör (ställena 18 och 28), men i ett fall (182) är Bernströms text mildare.<br />
<br />
I övrigt är överensstämmelsen mycket god. Man frågar sig om Bernström inte insåg att det var graverande att Koranen uppvisar så mycket tal om grymma straff. Hjärpe tillskrev Bernström en mjuk framtoning och en respekt för andra. Kanske var Bernströms respekt för Gud (Allah) så stor att han accepterade att Gud genom Koranen ofta uttrycker en utstuderad grymhet? En magnifik underkastelse i så fall! <br />
<br />
<b>Protokoll från jämförelsen mellan <br />Zetterstéens och Bernströms översättningar </b><br />
<br />
Jämförelsen utgår från de fem (av sex) 45-sidorsmängder som tidigare analyserats med avseende på straff nämnda i Zetterstéens översättning. Varje sidmängd är ordnad efter stigande sidnummer i Koranen och varje ställe där det talas om straff har ett ordningsnummer. <br />
<br />
I sidmängden 1 finns 53 “straffställen” och de har nummer 1-53. I sidmängd nr 2 finns 39 “straffställen” och dessa får då nummer 54-92, o s v. I den femte 45-sidorsmängden (kallas sidmängd 6 i den föregående rapporten) får de 49 “straffställena” numren 174-222. <br />
<br />
Från dessa 222 “straffställen” fick slumptalsgeneratorn plocka ut 40 stycken för att användas vid jämförelsen. De placerades i ordningsföljd och gav då följande serie : nr 2, 8, 11, 15, 18, 23, 28, 41, 48, 49, 50, 51, 53, 65, 67, 71, 72, 81, 85, 89, 94, 98, 100, 103, 108, 125, 138, 140, 146, 147, 159, 182, 184, 192, 196, 202, 207, 215, 218 och 219. De analyseras nedan i tur och ordning. <br />
Straffställe nr 67 visade sig vara identiskt med nr 108. Zetterstéens text nämns först, därefter Bernströms. Sura och vers ges i båda fallen, eftersom versernas nummer ofta är olika i de två versionerna av Koranen.<br />
<br />
<br />
Straffställe 2 finns på sid 29 (hos Zetterstéen), är ställe nr 2 på den sidan, skrivs 29-2: <br />Ja, de otrogna väntar ett nesligt straff (2:84). <br />
<b>Jfr </b>...straff och vanära väntar alla förnekare (2:90).<br />
<br />
Straffställe 8 finns på sid 86-1: <br />
De tvehågsna skola förvisso komma på eldens nedersta botten, och du skall aldrig finna någon hjälpare åt dem (4:144). <br />
<b>Jfr</b> Hycklarnas plats är den eviga eldens djupaste avgrund och för dem kan du inte finna någon hjälpare (4:145).<br />
<br />
Straffställe 11=sid 88-2:<br />
...skall han hemsöka dem med ett plågsamt straff (4:172). <br />
<b>Jfr</b> ...skall Han låta utstå ett plågsamt straff (4:173).<br />
<br />
Ställe 15=sid 155:<br />
...vare sig han straffar dem eller misskundar sig över dem (9:107). <br />
<b>Jfr</b> Han kommer antingen att straffa dem eller omfatta dem med sin barmhärtighet (9: 106).<br />
<br />
Ställe 18=sid 171-1:<br />
...och hemsökes av ett beståndande straff. (11:41). <br />
<b>Jfr</b>...och som skall utlämnas åt helvetets ändlösa lidande! (11:39).<br />
<br />
Ställe 23=sid 212-1:<br />
...och göra helvetet till ett fängelse åt de otrogna (17:8). <br />
<b>Jfr</b> Vi har gjort helvetet till ett fängelse för förnekarna av sanningen (17:8).<br />
<br />
Ställe 28=sid 271-1:<br />
...hava vi tillrett en brasa...och när de sammanlänkade med varandra kastas i ett trångt rum däri, önska de, att allt vore slut (25:12-14). <br />
<b>Jfr</b> ...har Vi en flammande Eld i beredskap...och när de kastas, sammankedjade, i någon av dess trånga hålor, ber de där nedifrån om förintelse (25:11-13).<br />
<br />
Ställe 41=sid 341-1:<br />
...ja, de hava ännu ej smakat mitt straff (38:7).<br />
<b>Jfr</b> Men de har inte ännu fått smaka Mitt straff (38:8).<br />
<br />
Ställe 48=sid 393: <br />
Jo,den dag då de prövas i elden (51:13). <br />
<b>Jfr</b> Den dagen skall de plågas över elden (51:13).<br />
<br />
Ställe 49=sid 409: <br />
Varder hans lön en välkomstfägnad av sjudande vatten och stekning i avgrundselden (56:93-94). <br />
<b>Jfr </b>…väntar honom en välkomstdryck av kokande vatten och helveteseldens flammor (56:93-94).<br />
<br />
Ställe 50=sid 434-1: <br />
Så skulle vi ha gripit honom med högra handen och sedan avhuggit hjärtådern (69:45-46). <br />
<b>Jfr</b> ...skulle Vi ha gripit hans högra hand och sedan ha skurit upp hans kroppspulsåder (69:45-46). <br />
<br />
Ställe 51=sid 434-2: <br />
En spörjande sporde efter ett stundande straff för de otrogna. Ingen kan avvärja det (70:1-2). <br />
<b>Jfr</b> En man frågade om ett straff som väntar dem som förnekar sanningen och som ingen kan avvärja (70:1-2).<br />
<br />
Ställe 53=sid 470:<br />
I skolen sannerligen få skåda avgrunds-elden (102:6). <br />
<b>Jfr</b> Ja, ni skall få skåda helvetets eld! (102:6).<br />
<br />
Ställe 65=sid 115-3:<br />
Elden skall varda eder boning, att I där mån evinnerligen förbliva, (6:128). <br />
<b>Jfr</b> Elden ska vara er boning och där skall ni förbli till evig tid, (6:128).<br />
<br />
Ställe 67=sid 170: <br />
Jag fruktar förvisso en plågsam dags straff för eder (11:28). <br />
<b>Jfr</b> Jag bävar för det straff som kan drabba er en sorgens och plågans dag (11:26).<br />
<br />
Ställe 71=sid 245-1: <br />
...löna vi honom med helvetet; så löna vi de orättfärdiga. (21:30). <br />
<b>Jfr</b> ...skulle Vi straffa honom med helvetet; så lönar Vi dem som begår orätt. (21:29).<br />
<br />
Ställe 72=sid 245-2: <br />
Om blott de, som äro otrogna, kände den stund, då de ej kunna avvärja elden från sitt ansikte eller sin rygg och ej få någon hjälp! (21:40).<br />
<b> Jfr</b> Om förnekarna visste att den tid kommer då de förgäves skall försöka skydda ansikte och rygg mot elden och ingen skall hjälpa dem! (21:39).<br />
<br />
Ställe 81=sid 315:<br />
... ja, han har berett de otrogna ett plågsamt straff (33:8). <br />
<b>Jfr </b>…har Han förberett ett plågsamt straff (33:8).<br />
<br />
Ställe 85=sid 386-1: <br />
Om någon icke tror på Gud och hans apostel, så tillreda vi förvisso en brasa åt de otrogna (48:13). <br />
<b>Jfr</b> ...har vi en högt flammande Eld i beredskap! (48:13).<br />
<br />
Ställe 89=sid 418: <br />
Här verkar jag ha gjort en felnotering. Det finns inget tal om hårt straff på denna sida hos Zetterstéen (60:2-10). Hos Bernström 60:3 talas det dock om en dom på Uppståndelsens dag.<br />
<br />
Ställe 94=sid 22-2: <br />
Fel igen (2:7-20). Bernström (2:15) säger endast att “Gud ska straffa dem för deras skämt.”<br />
<br />
Ställe 98=sid 37-2:<br />
...utan dem väntar ett plågsamt straff (2:169). <br />
<b>Jfr</b> Ett plågsamt straff väntar dem (2:174).<br />
<br />
Ställe 100=sid 37-4:<br />
...väntar ett plågsamt straff (2:174). <br />
<b>Jfr</b> ...har därför ett plågsamt straff att vänta (2:178).<br />
<br />
Ställe 103=sid 63-1: <br />
...ja, dessa varda eldens invånare att där evinnerligen förbliva (3:112). <br />
<b>Jfr</b> Deras arvedel är Elden och där ska de förbli till evig tid (3:116).<br />
<br />
Ställe 108=sid 170: <br />
Jag fruktar förvisso en plågsam dags straff för eder (11:28). <br />
<b>Jfr</b> Jag bävar för det straff som kan drabba er en sorgens och plågans Dag (11:26).<br />
<br />
Ställe 125=sid 380-2:<br />
...en vind, som för med sig ett plågsamt straff...(46:23). <br />
<b>Jfr</b> ...en stormvind som för med sig svårt lidande och som ska ödelägga allt enligt sin Herres befallning (46:24-25).<br />
<br />
Ställe 138=sid 99: <br />
...dessa varda avgrundseldens invånare (5:88). <br />
<b>Jfr</b> ...de har helvetet till arvedel (5:86).<br />
<br />
Ställe 140=sid 141-2: <br />
Och de, som äro otrogna, skola församlas i helvetet, Att Gud må skilja den dålige från den gode och lägga de dåliga ovanpå varandra, stapla upp dem tillsammans och kasta dem i helvetet. (8:37-38). <br />
<b>Jfr </b>Förnekarna skall föras samman framför helvetet, för att Gud skall skilja de onda och de goda åt. Och Han skall bunta ihop de onda och trava dem på varandra och störta dem i helvetet, alla tillsammans. (8:36-37).<br />
<br />
Ställe 146=sid 177-1: <br />
Och stödjen eder ej på dem, som göra orätt, så att elden drabbar eder! (11:115). <br />
<b>Jfr</b> Sök inte stöd hos de orättfärdiga, så att ni inte blir svedda av helvetets eld; (11:113).<br />
<br />
Ställe 147=sid 199-1: Och helvetet skall sannerligen varda en samlingsplats för dem allesammans (15:43). <br />
<b>Jfr</b> Helvetet är den fastställda mötesplatsen för dem alla - (15:43). <br />
<br />
Ställe 159=sid 309-2: <br />
Förkunna honom det hugnesamma budskapet om ett plågsamt straff! (31:6).<br />
<b>Jfr</b> Låt honom veta att ett plågsamt straff väntar honom. (31:7). <br />
<br />
Ställe 182=sid 98-1: <br />
Om någon sätter någon vid Guds sida, förmenar Gud honom förvisso paradiset, och hans hemvist varder elden; (5:76). <br />
<b>Jfr</b> ...kommer de bland dem som yttrar dessa hädelser förvisso att drabbas av ett plågsamt straff. (5:73). <br />
<br />
Ställe 184=sid 100-1: <br />
...och den, som det oaktat begår överträdelse, väntar ett plågsamt straff. (5:95). <br />
<b>Jfr</b> Den som hädanefter bryter mot detta påbud har ett plågsamt straff att vänta. (5:94).<br />
<br />
Ställe 192=sid 154-3: <br />
Vi skola straffa dem tvenne gånger, och sedan skola de prisgivas åt ett förskräckligt straff. (9:102). <br />
<b>Jfr</b> Vi skall ge dem dubbelt straff i denna värld och sedan skall de utlämnas åt ett svårt lidande. (9:101).<br />
<br />
Ställe 196=sid 169-3: <br />
Det var dessa, som ljögo på sin Herre. Skall icke Guds förbannelse drabba de orättfärdiga. (11:21). <br />
<b>Jfr</b> Dessa var det som satte ihop lögner om sin Herre. Ja, Guds fördömelse faller sannerligen över dem som begår sådan orättfärdighet. (11:18).<br />
<br />
Ställe 202=sid 214: <br />
...sätt ingen annan gud bredvid Gud, så att du smädad och bortstött varder kastad i helvetet! (17:41). <br />
<b>Jfr </b>Sätt därför inte en annan gud vid Guds sida; då kommer du att kastas, förhatlig och utstött, i helvetet! (17:39).<br />
<br />
Ställe 207=sid 242:<br />
...ty straffet i det tillkommande livet varder sannerligen strängare och längre beståndande. (20:127). <br />
<b>Jfr</b> ...straffet i det kommande livet skall med visshet bli hårdare och vara längre. (20:127). <br />
<br />
Ställe 215=sid 391-1: <br />
Kasten varje styvsint förnekare i helvetet, (50:23). <br />
<b>Jfr</b> Då faller Guds dom: Kasta i helvetet var och en som framhärdade i att förneka sanningen.,..(50:24).<br />
<br />
Ställe 218=sid 404-2: <br />
Detta är helvetet, som syndarne hålla för lögn. De skola vanka omkring mellan helvetet och det sjudande kokheta vattnet. (55:43-44). <br />
<b>Jfr</b> Detta är helvetet, vars existens de obotfärdiga syndarna förnekar; där skall de vandra av och an mellan eld och skållhett vatten. (55:43-44).<br />
<br />
Ställe 219=sid 410: <br />
Edert hemvist varder elden; (57:14). <br />
<b>Jfr</b> Elden är er sista hemvist,. (57:15).<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-3899972499088962382016-02-08T17:07:00.000+01:002016-02-08T17:07:46.833+01:00Straff och belöning i Koranen - Del 1<b> Av Svante Brandänge</b><br />
<br />
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal">
Kunskap om religioner och deras heliga skrifter är viktig,
inte minst på grund av den roll som religioner spelar i (världs)politiken. Då
och då framförs enstaka exempel på Bibelns eller Koranens innehåll av våld.
Sådana exempel, lösryckta citat, kan vara missvisande för helheten. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Man måste ha en fastare grund att stå på om man ska yttra
sig seriöst om heliga skrifters innehåll. Jag har därför gjort en systematisk
undersökning som tillför nytt vetande. Med hjälp av en enkel statistisk analys
har jag utrett hur och hur många gånger Koranen i vissa fall talar om att
människor kommer att straffas, i andra fall belönas. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den version av Koranen på svenska som jag har studerat är
utgiven på Wahlström & Widstrand år 2003 och är baserad på K. V.
Zetterstéens översättning<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>från 1917.<span style="font-size: xx-small;">(1)</span>
Bokens 114 suror (kapitel) presenteras där på 455 sidor. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Eftersom jag bedömde att jag knappast skulle orka med att
studera hela Koranen från pärm till pärm, lät jag en slumptalsgenerator som är
tillgänglig på internet göra ett urval av 45 av de 455 sidorna, alltså 10%.
Därigenom erhölls ett icke-subjektivt urval av studiesidor. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En nackdel är att urvalet inte kan dupliceras, varken av mig
själv eller andra undersökare, eftersom slumptalsgeneratorn vid varje körning
ger en ny mängd sidnummer. För att öka reliabiliteten utökades efter hand
sidmängderna till sex stycken. De studerades ur olika aspekter och resultaten
sida för sida redovisas i ett sökprotokoll. Min analys är därigenom
falsifierbar och vetenskapligt sund. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Resultat </b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vid studiet av fem av de sex sidmängderna om vardera 45
sidor fann jag tal om straff på 53, 39, 42, 39 resp. 49 ställen. Koranens suror
(kapitel) varierar mycket både till längd och innehåll och det bidrar säkert
till variationen mellan de fem analyserna. Medelvärdet är cirka 44, vilket leder
till slutsatsen att det i Koranen talas omkring 440 gånger om straff, alltså
runt en gång per sida.<span style="mso-spacerun: yes;"></span> Om det sanna
värdet är 400 eller 500 gånger spelar ingen större roll; det är hur som helst
ett uppseendeväckande stort antal. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De som kommer att drabbas av straff är främst de otrogna, d
v s religionens motståndare eller de som bara inte vill övergå till islam.
Straffet beskrivs många gånger som plågsamt, men anges ännu oftare mer konkret
och kan då handla om att “smaka helvetesbrandens pina”, “brinna i den eviga
elden” o dyl. Den heliga skriftens fixering vid straff är mycket tydlig. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Å andra sidan poängterar Koranen på många ställen att Gud
(Allah) är förlåtande och barmhärtig. Sålunda inleds 113 av de 114 surorna med
frasen “I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!” Jag studerade tre av de sex
sidmängderna för att se bakgrunden till denna återkommande fras. Slutsatsen är
att de som ska få förlåtelse knappast är de otrogna, utan snarare personer som
har begått handlingar som skriften anser dåliga och därefter gått över till den
“rätta läran”. Ett fåtal andra fall fann jag: </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
a) “De som sänka sina röster inför Guds apostel…..skola få
förlåtelse och stor lön” (49:3), </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
b) Den som i ett nödläge äter självdött djur, blod eller
svinkött (annars förbjudet) sägs inte synda. </div>
<div class="MsoNormal">
Därefter följer meningen “Gud är
förvisso överseende och barmhärtig” (2:168). </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Religionens anhängare kommer generellt att belönas av Gud,
ibland rikligt. Det framgår inte alltid om det ska ske i det nuvarande eller i
det tillkommande livet. I det senare fallet är det paradiset som väntar, då och
då beskrivet som “lustgårdar genomflutna av (porlande) bäckar”. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Troligen visade det sig - då liksom nu - att straffen och
belöningarna i det nuvarande livet inte alltid träffar så rättvist som man kunde
hoppas eller förmoda. Det motiverar en passus i Koranen som återkommer flera
gånger och som förklarar orsaken till orättvisorna: “Han förlåter vem han vill
och straffar vem han vill, ty Gud är allsmäktig.”<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När man läser Koranen lägger man märke till att där de
grymma straffen nämns, där finns ibland också på nära håll i texten besked om
belöningar för de gudfruktiga. Det är tydligt att Koranen i dessa passager
ställer läsaren inför ett dramatiskt val: paradiset eller helvetet! Någon
tredje väg verkar inte finnas. För vissa kanske valet är lätt, men för andra
blir det ett svårt val mellan att antingen ge upp sin integritet och komma till
paradiset eller att behålla sin integritet och hamna i helvetet. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Under läsning
av tre av de sex 45-sidorsmängderna räknade jag dessa dramatiska avsnitt och
fann 11, 23 respektive 15 exempel. Det pekar på att det i Koranen finns omkring
160 sådana textställen, i genomsnitt ett på var tredje sida i min upplaga av
skriften. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För en person som har fostrats till tolerans och till att se
alla människor som bröder eller systrar som är lika mycket värda, är denna
antagonistiska sortering av människor helt främmande. Koranen ger oss här en
inblick i hur tankegångarna kunde gå för mer än 1300 år sedan. Dessa
tankegångar har på vissa ställen bevarats ända in i våra dagar.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Stanley Milgrams och hans efterföljares lydnadsexperiment
(1963-) visar att många vanliga människor kan fås att straffa andra med hjälp
av grovt våld om en aktad auktoritet upprepade gånger kräver det. Någon högre
auktoritet än Gud (Allah) är inte tänkbar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Uppfattningen av Koranen som Guds ord och den envetenhet med
vilken skriften trummar in sitt straffbudskap utgör tillsammans en risk för de
otrogna.</div>
<div class="MsoNormal">
………………</div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 36.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt; text-indent: -18.0pt;">
<span style="mso-list: Ignore;">(1)<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> </span></span>Zetterstéens
översättning sägs vara trogen det arabiska originalet men är ibland svår att
förstå. Vid dessa tillfällen har jag konsulterat Mohammed Knut Bernströms
“Koranens budskap” som är en modernare (2002) och friare text som är lättare
att förstå.</div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<b>Sökprotokoll</b><br />
<br />
De 114 surorna finns på sidorna 21-475.<br />
Från dessa plockade slumptalsgeneratorn ut sex sidmängder om 45 sidor. Kod till protokollet: sida som studerats, följt av antal gånger som sidan uppvisar tal om straff. “Dikotomi” står för valet mellan paradiset och helvetet. <br />
<br />
Sidmängd 1: <br />
27-0, 29-2, 31-2, 60-2, 71-1, 86-2, 88-2, 95-1, 126-2, 130-0, 155-1, 159-1, 170-1, 171-1, 177-1, 193-1, 199-2, 212-2, 223-2, 227-1, 271-2, 284-1, 291-0, 292-0, 309-2, 312-0, 320-3, 321-2, 326-2, 328-1, 341-2, 347-1, 349-2, 366-2, 367-0, 368-0, 384-0, 393-1, 409-1, 432-0, 434-2, 442-1, 443-0, 444-0, 470-1. <br />
Summa 53 straff. <br />
Även analys med avseende på förlåtelse. <br />
<br />
Sidmängd 2: <br />
29-1, 37-4, 38-0, 41-2, 52-0, 54-1, 55-0, 96-1, 111-0, 115-3, 122-0, 137-0, 168-1, 170-1, 179-0, 216-3, 245-2, 246-0, 251-1, 252-4, 257-0, 260-1, 277-0, 283-1, 285-0, 292-0, 305-1, 315-1, 316-1, 323-0, 358-0, 367-0, 381-2, 386-2, 389-0, 390-0, 393-1, 407-1, 418-1, 435-1, 442-1, 450-0, 466-0, 467-0, 471-1. <br />
Summa 39 straff. <br />
Även analys med avseende på förlåtelse. <br />
Sidmängd 3: <br />
Studerad sida-antal straff-dikotomier: <br />
22-2-0, 24-1-0, 32-1-0, 37-4-0, 43-0-0, 47-0-0, 62-2-1, 63-2-0, 71-1-0, 78-0-0, 101-1-0, 119-1-0, 122-0-0, 157-0-0, 170-1-0, 183-0-0, 188-1-0, 203-2-1, 225-0-0, 227-1-1, 235-0-0, 239-2-2, 240-1-0, 251-0-0, 269-1-0, 285-1-0, 288-0-0, 318-0-0, 322-1-0, 327-0-0, 340-1-0, 341-1-0, 346-1-0, 348-1-1, 353-1-0, 354-0-0, 368-0-0, 380-2-0, 391-2-0, 404-2-1, 410-1-1, 426-1-1, 445-1-1, 446-1-1, 474-1-0. <br />
Summa 42 straff. <br />
Summa 11 dikotomier. <br />
<br />
Sidmängd 4:<br />
Analys med avseende på dikotomier: <br />
27-0, 33-0, 75-1, 86-2, 108-0, 113-0, 119-1, 124-2, 129-0, 140-1, 154-1, 158-2, 160-0, 166-0, 184-0, 186-0, 201-0, 203-1, 207-0, 217-0, 220-1, 250-0, 254-1, 255-1, 269-0, 284-1, 306-0, 309-1, 318-0, 330-0, 332-0, 350-0, 358-0, 363-1, 365-2, 393-1, 398-0, 401-0, 408-1, 414-1, 415-0, 428-0, 430-0, 433-1, 466-0. <br />
Summa 23 dikotomier. <br />
Även analys med avseende på förlåtelse.<br />
<br />
Sidmängd 5: <br />
Studerad sida-antal straff-dikotomier: <br />
21-1-1, 47-0-0, 57-1-1, 65-1-1, 89-0-0, 99-1-1, 116-0-0, 122-0-0, 129-0-0, 138-0-0, 141-3-0, 142-1-0, 153-1-1, 161-1-0, 164-1-1, 173-0-0, 175-0-0, 177-1-0, 185-0-0, 193-0-0, 199-2-1, 208-2-1, 215-1-0, 220-0-0, 233-1-1, 240-1-0, 272-3-0, 295-0-0, 297-1-0, 309-2-2, 314-0-0, 330-0-0, 331-1-0, 345-2-0, 351-2-1, 359-1-1, 374-1-0, 380-2-0, 384-0-0, 413-2-0, 416-1-0, 437-0-0, 439-2-1, 463-0-0, 469-0-1. <br />
Summa 39 straff.<br />
Summa 15 dikotomier. <br />
<br />
Sidmängd 6: <br />
Studerad sida-antal straff: <br />
32-1, 50-1, 66-0, 71-1, 75-1, 78-0, 85-3, 91-1, 98-2, 100-2, 101-1, 108-0, 127-0, 131-0, 134-3, 154-4, 169-5, 179-0, 181-0, 182-0, 195-3, 214-1, 216-3, 224-1, 230-0, 241-0, 242-1, 257-0, 271-2, 312-0, 327-0, 352-2, 353-1, 359-1, 374-1, 391-2, 298-0, 404-2, 410-1, 423-1, 431-1, 444-0, 466-0, 473-0, 474-1. <br />
Summa 49 straff. <br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-88433476101966153262016-01-19T18:04:00.001+01:002016-01-21T14:52:43.082+01:00Muslimska Brödraskapets förtrupp i Sverige<b>Av Mona Lagerström</b><br />
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
</div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
</div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
</div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 21.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Rashid Musa, förbundsordförande, Sveriges unga muslimer, SUM, undrar i artikeln i Dagens samhälle 17 november 2015 ”Vem bestämmer vem som är extremist?” Han hänvisar till en utländsk författare verksam vid ett amerikanskt universitet som skriver om islamofobi. Lämpligare är att hänvisa till skrifter av Muslimska brödraskapets ideologer, i synnerhet skrifter översatta till svenska och tillgängliga för nedladdning på SUM:s hemsida, för att förklara varför Rashid Musa är högerextremist och inte alls företräder demokratiskt sinnade invånare i islamiska miljöer i Sverige utan Muslimska brödraskapets globala nätverk. Muslimska brödraskapet grundades 1928 i Egypten. Enligt Muslimska brödraskapet är religionen islam och politik </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">oupplösligt</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> förenade. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">I många år har man från SUM:s hemsida kunnat ladda ner Muslimska brödraskapets könsapartheidhäfte </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Kvinnan i Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">. Jamal Badawi, född i Egypten, ett av nordamerikanska Muslimska brödraskapets absoluta toppnamn, är författare till detta häfte som är extremt sett ur ett svenskt rättsperspektiv. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">SUM skriver på sin hemsida att de har 42 lokalavdelningar och över 2 800 medlemmar över hela landet. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) fick SUM år 2013 pengar för 29 föreningar, 2 612 medlemmar. Det året fick de 468 977 kronor i statsbidrag och 940 372 konor i lokalt bidrag. År 2015 fick de för 16 föreningar och 1 596 medlemmar 422 160 kronor i statsbidrag och 843 778 kronor i lokalt bidrag. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Rashid Musas inlägg är ett svar på en debattartikel skriven av Bawar Ismail 17 november 2015, ”Stryp skattemedlen vid extremistiskt samröre”. Bawar Ismail, tidigare utrikespolitisk talesperson i LUF, kräver nolltolerans mot islamism, alltså sammanblandningen islam och politik. Han skriver: ”SUM har ett flertal gånger bjudit in hatpredikanter till föreläsningar för sina medlemmar, bland andra imamen Jamal Badawi och Kamal El-Mekki för att nämna några namn.” Som svar hävdar Rashid Musa att SUM inte är de enda som bjuder in kontroversiella föreläsare och lyfter fram att Bawar Ismails moderparti Folkpartiet bjudit in ”den våldsbejakande hatpredikanten Ayaan Hirsi Ali” och att partiet dessutom gett henne ett demokratipris. Ayaan Hirsi Ali fick priset 2005 för sin kamp i Nederländerna för kvinnors rättigheter där hon på den politiska dagordningen lyft upp att hedersmord och könsstympning av små flickor förekom i landet. Hennes bok </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Kräv er rätt! Om kvinnor, islam och en bättre värld</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> kom på svenska det året.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Jamal Badawi, som för övrigt statsrådet Mehmet Kaplan (MP) bjöd in till Sveriges riksdag 16 april 2008 tillsammans med andra höga potentater inom <a href="http://www.globalmbwatch.com/2008/04/30/european-muslim-brotherhood-meet-swedish-parliament/" target="_blank">Muslimska brödraskapet intervjuas i artikeln</a></span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> ”On Mount Nur with Dr Jamal Badawi” i tidningen </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">emel – the muslim lifestyle magazine</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> nr 4 mars/april 2004 (googla emel och skriv in jamal badawi i sökrutan). Han får frågan vilken bok eller person som haft mest inflytande på hans liv. Han svarar Hassan al-Banna (1906–1949), Muslimska brödraskapets grundare. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Muslimska brödraskapets motto är: ”</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Allah är vårt mål. Profeten är vår ledare. Koranen är vår lag. Jihad är vår väg. Att dö på Allahs väg är vår högsta förhoppning.</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">” Det är ingen religiös slogan. Det är en politisk slogan. Den har inga likheter med Sveriges rikes lag. ”Allah är vårt mål” betyder att en gudsstat, ett världsomfattande kalifat styrt i enlighet med Koranens lag, sharia, är målet.</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Muslimska brödraskapets chefsideolog Sayyid Qutb (1906–1966) beskriver i boken </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Milestones</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (1964) de tolv milstolparna på vägen mot denna gudsstat. Han förklarar hur nödvändig </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">en förtrupp</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> är och ger utförliga anvisningar om hur förtruppen ska förhålla sig till det omgivande gudlösa samhället. Rashid Musa ingår i denna förtrupp i Sverige. Att den svenska förtruppen följer Qutbs råd att på det tidiga stadiet skynda långsamt och ägnar sig åt fredlig steg-för-steg-infiltrering på alla nivåer inom samhället (politiken, förvaltningen, undervisningen, medierna) i stället för väpnad jihad gör inte Rashid Musas förtrupp demokratisk.</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Sayyid Qutbs </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Milstolpar</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> är en bok Sveriges alla politiker bör läsa i sin helhet. Nyckelfrasen som ständigt återkommer är: </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">roten till allt ont i världen är lagar stiftade av människan</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">. Allah är den enda sanna laggivaren. Människans slaveri under andra människor försvinner bara om man utplånar alla lagar och institutioner formade av människan och ersätter dem med Allahs lagverk och blir slav under Allah. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Samma tankegångar går igen i Muslimska brödraskapets programskrift för verksamheten i Sverige, </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Att förstå Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (1989, 1991, 2002), projektledare Mahmoud Aldebe. Denna politiska skrift, där det klart framgår att Allahs lag står över lagar stiftade av människan, är utgiven av Sveriges muslimska förbund, SMF, och Islamiska informationsföreningen. SMF är en av riksorganisationerna som får bidrag från Nämnden för statligt stöd till trossamfund. År 2014 fick förbundet 2 111 310 kronor i organisationsbidrag, 60 000 i etableringsbidrag och 50 000 i särskilt utbildningsbidrag. D<a href="http://www.islamiska.org/s/slara.htm" target="_blank">en politiska könsapartheidskriften går att ladda ner här. </a></span><a href="http://www.islamiska.org/s/slara.htm" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #0563c1; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline;"></span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Socialantropolog Aje Carlbom har i många år försökt varna för den här skriften, bland annat i artikeln i Dagens Samhälle 20 mars 2015, ”Förtryck av muslimska kvinnor i Sverige nonchaleras”. Programskriften bör vara föremål för ingående granskning av riksdagens justitieutskott och Justitiedepartementet. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Från samma hemsida går att ladda ner Jamal Badawis könsapartheidhäfte </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Kvinnan i Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (2003, 2007). Göteborgs moské och Märsta moské har publicerat häftet separat. Mostafa Malaekah anges som upphovsman. För tio år sedan skrev journalisten Niklas Orrenius en artikel i Sydsvenskan (23 april 2005), ”Montergrannar bråkar om slöjförbud”, hur Mostafa Malaekah stod i SUM:s monter och gjorde reklam för häftet han påstås ha skrivit. Jamal Badawi är den verkliga författaren. Mostafa Malaekah har översatt Jamal Badawis </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">The status of woman in Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (1971), en skrift som är spridd över hela världen, inklusive Saudiarabien. Vid FN:s kvinnokonferens 1995 i Peking gav Badawi ut skriften under titeln </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Gender equity in Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> i syfte att förhindra resolutioner om kvinnors rättigheter. I det svenska häftet finns även text med ur Jamal Badawis </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">The Muslim woman’s dress</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (1980), en text som bland andra bygger på Sayyid Qutb. Inför FN:s kvinnokommissions sammanträde 14–15 mars 2013, då Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi var Egyptens president, la Brödraskapet på sin hemsida ut en <a href="http://www.ikhwanweb.com/print.php?id=30731" target="_blank">protestskrivelse mot kommissionens förslag att stärka kvinnors rättighete.</a> </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 9.6px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: super;"></span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Kvinnan i Islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> är ingen religiös skrift. Det är en politisk skrift. Även i detta häfte deklareras det klart och tydligt att Allahs lag, sharia, står över svensk lag. Följande mening bör vara föremål för ingående granskning av riksdagens justitieutskott och Justitiedepartementet: ”</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Ingen kan heller upphäva, förneka eller förvränga de entydiga lagliga rättigheter som kvinnor ges i islamisk shari’ah</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">” (s. 6 av 6, SUM:s version), ”lagliga” rättigheter vilka räknas upp. I häftet diskuteras </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">juridik</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">, exempelvis arvsregler och att en gift kvinna inte behöver yrkesarbeta utan </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">har rätt</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> att bli försörjd av mannen. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">I häftet diskuteras även ingående komplementaritetsideologin, att kvinnan och mannen kompletterar varandra, att de är lika inför Allah men på grund av sina olika ”naturer” tilldelats olika roller på jorden. Komplementaritetsideologin påstås härröra ur Koranen. Komplementaritetsideologin var officiell könsideologi i Sverige ända in på 1970-talet och är en västerländsk könsideologi anpassad för industrisamhällets framväxande medelklass under 1800-talet då familjen som produktionsenhet inom jordbruket mer och mer övergick till att bli en konsumtionsenhet med kvinnan verksam i hemmet och mannen verksam utanför hemmet och utom synhåll för kvinnan som inte längre vid behov kunde överta mannens sysslor. En ny kvinnoroll behövde uppfinnas. År 1827 höll sedermera ärkebiskopen Johan Olof Wallin en predikan i Storkyrkan i Stockholm betitlad ”Qvinnans ädla och stilla kallelse”. Wallin åberopade kristenhetens gud och kvinnans ”natur”. Att läsa könsapartheidhäftet </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Kvinnan i islam</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> är som att läsa Johan Olof Wallins predikan.</span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Upphovet till komplementaritetsideologin är den schweiziske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) och de likaledes västerländska romantikerna. Rousseau lägger ut texten om kvinnans ”egenart” i </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Emile eller om uppfostran</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> (1762, Femte boken, ”Sophie eller Kvinnan”). Till skillnad från Aristoteles och aposteln Paulus betraktade romantikerna kvinnan inte som underordnad mannen utan som sidoordnad. Kvinnan tilldelades ”medfödda” egenskaper som känsla, mjukhet, fantasi, intuition och förmågan att skapa harmoni. Kvinnans högre moral och religiositet gjorde henne idealisk som familjens moraliska och religiösa fostrarinna. Rousseaus och romantikernas särartsideologi spreds från universiteten och predikstolarna till ”folket”. Europa fullkomligt svämmade över av rådgivningsböcker om kvinnans ”natur” och hur flickor bäst skulle uppfostras för att utveckla denna ”medfödda natur”, böcker skrivna av präster, läkare – och kvinnor. En särartsideologi numera förmedlad av SUM såsom varande islamisk och juridiskt bindande. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Rashid Musa avslutar sin artikel med att hävda att den faktiska rädslan nog inte gäller fanatiker i islams namn ”utan idén om att det växer upp en ny generation av svenska muslimer som kan och vill ta plats i det politiska samtalet om muslimer”. En generation som inte har ”som mål att vädja till den rådande hegemonin eller kompromissa bort sina rättigheter. Något som kanske skrämmer de borgerliga och liberala debattörerna allra mest”. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Det finns all anledning att vara rädd för Muslimska brödraskapets förtrupp i Sverige. Dessa politiska aktivister utgör med sin fredliga steg-för-steg-infiltrering på alla nivåer i samhället ett större hot på sikt mot den svenska representativa demokratin än terrorister och självmordsbombare. På det här stadiet drabbar förtruppens islamiseringsverksamhet främst alla invånare i islamiska miljöer i Sverige som inte vill representeras av högerextremister, vilket är nog så allvarligt. Allahs makt är lika demokratifientlig som Vit makt. </span></div>
.....<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Mona Lagerström, filosofie doktor i litteraturvetenskap med inriktning på kvinnoförtryckets historia </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> </span></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-57985352370933913832016-01-15T17:20:00.003+01:002016-01-15T17:22:07.469+01:00Domkyrkoförsamlingen gillar inte Brights rapportering om riksdagsgudstjänsterna<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7JSoW3gaKn3Kq7DYjSaSeQ0yglhIRHqx9eHOBy3DZurOtrM5_gsQUN-7Gb2pnyRDsNrCmiqFrT9pAnM80F01mONLPyGyC-bFNT21umGpjcZNLEFCg-NYvfhnBPnrFDaA6-6eYFU0hTVI/s1600/Domkyrkof%25C3%25B6rsamlingen.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="348" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7JSoW3gaKn3Kq7DYjSaSeQ0yglhIRHqx9eHOBy3DZurOtrM5_gsQUN-7Gb2pnyRDsNrCmiqFrT9pAnM80F01mONLPyGyC-bFNT21umGpjcZNLEFCg-NYvfhnBPnrFDaA6-6eYFU0hTVI/s400/Domkyrkof%25C3%25B6rsamlingen.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Brights årligen återkommande rapportering om gudstjänsterna vid riksmötets öppnande faller inte alla i smaken. Så här såg det ut i höstas. Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-87313585486019946352015-12-03T16:44:00.002+01:002016-02-08T17:25:28.244+01:00Bright nr 4-2015<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkfcLEIyHUiWSVJfbvcKk96KiMgu4ymf4W7imAvcMKTxRwbpXx7jVCBlXIPEZue5BOxdkPkD3ItVzb35PJHamCGK-FREl2OaK6LyaN4GanqxAADPyxkQGnuF9L4SvAQgfVObWesKpK8DI/s1600/Namnl%25C3%25B6s.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkfcLEIyHUiWSVJfbvcKk96KiMgu4ymf4W7imAvcMKTxRwbpXx7jVCBlXIPEZue5BOxdkPkD3ItVzb35PJHamCGK-FREl2OaK6LyaN4GanqxAADPyxkQGnuF9L4SvAQgfVObWesKpK8DI/s640/Namnl%25C3%25B6s.png" width="456" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
En nytt nummer av Bright går till tryck den 21 december och beräknas nå prenumeranterna i början av januari. <br />
<br />
Ur innehållet i Bright nr 4-2015<br />
<br />
Christer Eriksson: Visst existerar det en svensk kultur!<br />
Chris Lundberg: Öppet brev till Stadsmissionen om hijaben<br />
Mons Krabbe: Attacken mot Frankrike en attack mot Västs värderingar<br />
Gunnar Ståldal: Privatsaker. När citat ur religiösa skrifter hånar religionen<br />
<a href="http://brightdebatt.blogspot.se/2016/02/straff-och-beloning-i-koranen-del-1.html" target="_blank">Svante Brandänge: Straff och belöning i Koranen- en forskningsrapport</a><br />
<a href="http://brightdebatt.blogspot.se/2016/02/straff-och-beloning-i-koranen-del-1.html" target="_blank"> Del 1 - Undersökning av straff och belöning i Koranen</a><br />
<a href="http://brightdebatt.blogspot.se/2016/02/straff-och-beloning-i-koranen-del-2.html" target="_blank">Del 2 - Hur skiljer sig de två svenska översättningarna åt?</a><br />
Devin Rexvid: Liberal islam, en lösning - eller en del av problemet?<br />
<a href="http://brightdebatt.blogspot.se/2016/01/muslimska-brodraskapets-fortrupp-i.html" target="_blank">Mona Lagerström: Muslimska Brödraskapets förtrupp i Sverige</a><br />
Lars Torstensson: Noterat & Kommenterat <br />
Litteratur<br />
Andreas Creutz om Trolldomsprocesser i Sverige <br />
Religion för ateister<br />
Jonas Karlsson om Bryt dig loss - En bok om satan i ditt liv<br />
Camilla Grepe om Utmaningar för Svenska kyrkans identitet<br />
Camilla Grepe: Skolkyrkosamarbete gav fördubblat konfirmandantal<br />
Ulf Craemer: En flygplatsbetraktelse<br />
Nyhetsnotiser<br />
Krönikor <br />
Debatt<br />
<br />
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-73477342861992836822015-10-06T20:38:00.002+02:002015-12-20T16:06:15.965+01:00Bright nummer 3-2015Ett nytt nummer av Bright utkommer i slutet av oktober<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRkHZ7yondegH8BmDGOrrvPZYnNygadi67XHXU8KtUJ3RFZ-g9gqizl6Lz_1Wbl45SX_ctTZNQl38nf9o2Z2evf4evhm4Nu3Eo61fY-I_SxdL4bGIhW399s5yBoCvVODGTT4lsvAdzvRQ/s1600/Omslag+3-2015+copy.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRkHZ7yondegH8BmDGOrrvPZYnNygadi67XHXU8KtUJ3RFZ-g9gqizl6Lz_1Wbl45SX_ctTZNQl38nf9o2Z2evf4evhm4Nu3Eo61fY-I_SxdL4bGIhW399s5yBoCvVODGTT4lsvAdzvRQ/s400/Omslag+3-2015+copy.jpg" width="283" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Bright nr 3-2015<br />
<br />
Ur innehållet:<br />
Bokbål i Norge på religionskritiskt satirmagasin<br />
Muhammedkarikatyrerna 10 år<br />
Dansk skolkonflikt om Muhammedkarikaryrerna<br />
Nominera en folkbildare!<br />
Humanister besvarar kreationistkritik mot Pride i Kalmar<br />
Växjö stift: Bakläxa för ”mission i skolan” skulle vara ”Undervisning”<br />
Atheists In Kenya behöver skydd av staten<br />
Mänskliga rättigheter i Kenya<br />
KD:s partiledare tar ställning för GAPF mot hedersvåldet<br />
Religionskritik: Debattera med en ateist!<br />
Noterat & Kommenterat<br />
Vad är egentligen etik?<br />
Millienarismen – läran om tusenårsriket<br />
Umeås första neutrala ceremonilokal invigdCamilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-80648585840537384322015-07-29T20:19:00.000+02:002015-07-29T20:22:47.903+02:00Kvinnors frihet förutsätter sekulär rättvisa<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal">
Av <b>Maria Hagberg</b> </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
Svenskt rättsväsende behöver ökad kunskap om hur
familjelagar be-gränsar kvinnors rättigheter där de tillämpas. Det anser Maria
Hagberg, som samtidigt betonar vikten av de jämställdhetsreformer som
genomförts i Sverige och uppmanar regeringen att skärpa arbetet för alla
kvinnors rättigheter - både inom landet och via utrikespolitiken.
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Min intention med denna artikel är att uppmärksamma det
behov av utbildning i vår myndighetssfär kring andra rättssystem och som vi
behöver för att korrekt hantera ärenden som handlar om mänskliga rättigheter
och då i synnerhet kvinnors rättigheter. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag vill också belysa vikten av
internationell solidaritet i demokratibygge då de freds- och
kvinnoorganisationer som verkar i forna diktaturer och som nu riskerar att bli
religiösa diktaturer (åtminstone för kvinnor och hbt-personer) inte har några
medel att motverka den utvecklingen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I december 2012 hade jag förmånen att få delta i en oerhört
viktig konferens i Beirut angående kvinnors inflytande i formandet av
konstitutionerna i länder som skakats av omfattande folkresningar de senaste
åren. Deltagare var i huvudsak kvinnliga politiker och aktivister från bland
annat Egypten, Tunisien, Algeriet, Libanon, Palestina och Nepal. De vittnade
samtliga om allvaret i att innefatta religionen i konstitutionen och betonade
upprepat behovet av sekulära konstitutioner. Både troende och icke-troende
deltagare intygade detta.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I de länder som kommit en bit på väg i formandet av sina nya
konstitutioner efter diktaturer har, i huvudsak manliga, politiker och
religiösa ledare ignorerat att inkludera kvinnors rättigheter, mänskliga
rättigheter och jämställdhet i konstitutionerna, enligt deltagarna.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Konferensen i sin helhet var för mig en bekräftelse på det
arbete mot genusbaserat våld under många år där jag hävdat vikten av att belysa
reformer som haft avgörande betydelse för små framsteg i arbetet för
jämställdhet och kvinnors rättigheter. Mitt arbete de senaste fem åren i
mellanöstern tillsammans med kvinnoorganisationerna där är också en viktig
faktor.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I stora delar av världen, inte minst i mellanöstern och
Nordafrika, tillämpas så kallade familjelagar. De inkluderar allt som gäller
familjen “från vaggan till graven”, som aktivister på plats uttrycker det. I
Israel finns till exempel tre religiösa domstolar och en civilrättslig domstol
(som kostar pengar). I Libanon finns 18 religiösa domstolar och i de
palestinska territorierna gäller sharia enligt islam. I Irak är islam numera
statsreligion, för trots både regional och nationell lagstiftning är det ytterst
sharia som gäller. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Till dem har också fogats lagparagrafer som underlåter eller
ursäktar hedersmord. I Irak/Kurdistan togs 2002 den artikel bort som ger
mildare straff vid hedersmord men den är ännu inte implementerad och de
“förmildrande skälen” utövas fortfarande med full kraft. I Jordanien togs
artikeln bort härom året men används fullt ut ändå på grund av obefintlig
tillämpning av nytt regelsystem. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sammantaget utgör de av religion (kristendom,
judendom och islam - den i regionen dominerande religionen) utformade
familjelagarna ett starkt hot mot kvinnors rättigheter och kvinnors trygghet i
såväl samhälle som familj. Enligt familjelagarna begränsas kvinnors rätt till
sitt eget liv, sin sexualitet, sitt föräldraskap, sin arvsrätt, sitt val av
partner, sin rätt till utbildning och eget arbete utanför hemmet, rätt till
abort och reproduktiv hälsa och så vidare.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Sverige finns sedan en längre tid flera försvårande
omständigheter när det gäller huruvida vi kommit någonstans eller ej. En linje
är kulturrelativistisk, högljudd inom universiteten, och en annan rent
kvinnofientlig, som bygger på rasism och förminskande av mäns våld mot kvinnor
och hedersrelaterat våld och förtryck. En tredje linje är attityden hos en del
tongivande politiker som kritiserar jämställdhetspolitiken i Sverige och som
påstår att vi inte kommit någonstans.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Häromåret tog jag vid en kvinnokonferens i Skopje tillfället
i akt och frågade en god vän, tillika aktad parlamentsledamot och erfaren
kvinnoaktivist från Jordanien, om påståendet att “FN:s konventioner är ett
västerländskt påfund”. Hon svarade utan att blinka att “det argumentet använder
makthavarna i våra länder för att slippa införa kvinnors rättigheter”.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag har sedan mötts av argumentet att FN:s konventioner
inrättats då flera av medlemsländerna var kolonier. Det argumentet håller dock
inte då det gäller FN:s kvinnokonvention (CEDAW) som togs då de flesta före
detta kolonialstater hade befriat sig från kolonisatörerna.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Nu vill jag se vilka reformer som gjort det möjligt för
kvinnor i Sverige att nå en liten bit på väg mot ett jämställt samhälle. Därför
har jag tagit fram några årtal som haft betydelse och beskriver hur dessa
frågor hanteras där familjelagar råder eller där religionen utgör
konstitutionen (se nedan). Helt avgörande betydelse har vår långvariga fred
haft.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sverige anses fortfarande enligt World Value Survey som ett
av de mest jämställda länderna i världen och som mycket sekulärt. Det är dock
inget vi ska ta för givet. Eftersom det är oerhört många reformer som kvinnoaktivister
och politiker arbetat fram genom åren får jag fokusera på en del som är direkt
kopplade till kvinnors rättigheter och familjen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Som framkommer nedan är mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck ursäktat och tillåtet i flera länder där
religiösa familjelagar råder och särskild lagstiftning ursäktar än i dag
hedersrelaterat våld och förtryck.<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>REFORMER SOM ÄR ÖNSKVÄRDA I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sedan drygt fem år tillbaka gör jag analyser av juridiska
utredningar i fall där mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck
och hatbrott utgör en stor risk för den som söker skydd från utvisning, eller
återvändande till forna hemländer.</div>
<div class="MsoNormal">
Det finns en stor okunskap inom rättsväsendet om hur våldet
mot kvinnor faktiskt praktiseras och ursäktas av inhemsk religiös lagstiftning
och ojämställda konstitutioner på olika håll i världen. Därför bör regeringen
ta ställning till bland annat följande:</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Sverige</b></div>
<div class="MsoNormal">
- Att alla universitetsutbildningar som utbildar personer
för myndighetsutövning, i synnerhet av juridisk karaktär, skall omfatta kunskap
om andra rättssystem än det svenska, skapa förståelse för komplexiteten och
möjliggöra korrekta riskbedömningar för den våldsutsatta</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Att de som utbildar, handleder och utreder ärenden av
familjelagskaraktär ska ha dubbel kompetens det vill säga professionell
erfarenhet av myndighetsutövning i svensk lagstiftning och erfarenhet och
kunskap om familjelagsstiftning samt grundlig kunskap om FN:s kvinnokonvention</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Internationellt</b></div>
<div class="MsoNormal">
- Att genom internationellt samarbete minska och på sikt
avskaffa de regelsystem och konstitutioner som motverkar FN:s konvention om
avskaffandet av allt våld mot kvinnor</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Att verka för sekulära jämställda konstitutioner genom
aktivt agerande i FN och andra internationella institutioner</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Att genom en radikal och jämställd utrikespolitik verka
för att kvinnors asylskäl uppgraderas så länge som de drabbas av religiösa
domstolar eller starkt religiöst präglad lagstiftning runt om i världen</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Att föra en utrikespolitik som kraftfullt uppmärksammar
och tar hänsyn till kvinnors rättigheter och verkar för rättsligt och polisiärt
samarbete för dess efterlevnad över gränserna<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>SVENSKA REFORMER I KONFLIKT MED RELIGIÖSA FAMILJELAGAR</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar fortfarande råder är det inte alltid så,
utan beror på om kvinnan gifter sig så att ägorna utvidgas. Genom
barnäktenskap, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap är kvinnan en
handelsvara.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1846 Änkor, frånskilda och ogifta kvinnor får rätt att idka
näringsverksamhet</b></div>
<div class="MsoNormal">
I många länder där familjelagar råder har ensamstående
kvinnor liten möjlighet att arbeta utanför hemmet. Att vistas i miljöer med
främmande män kräver manlig släktings närvaro. Änkor kan i vissa fall bo
själva, medan frånskilda eller ensamstående ses som “prostituerade”. Omfattande
ryktesspridning och brist på trygga bostäder hindrar kvinnor från att bo
själva.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru</b></div>
<div class="MsoNormal">
I flera familjelagar anses det rätt att “tukta sin hustru” genom
“måttlig aga”.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år ålder och makarna är
likställda i äktenskapet</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar råder är kvinnan aldrig myndig. Maken eller
annan manlig släkting (även söner) är förmyndare. Rörelsefriheten är begränsad
och att resa utomlands kräver ofta intyg från förmyndaren.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1931 Moderskapspeng införs</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar råder har en ensamstående mamma ingen
möjlighet att försörja sig utom möjligen genom prostitution. Hon tvingas föda i
lönndom, överge barnet, lämna det på barnhem. Adoption är på många håll inte
tillåten, då det är blodsbanden och ägandet inom familjen som ska bevaras. Barn
överges och dödas då de föds utanför äktenskapet. Även barn som förs in i ett
nytt äktenskap kan lämnas på barnhem om den nya frun inte vill ha dem.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1938 Preventivmedel tillåts, bidragsförskott införs liksom
mödrahjälp till behövande och moderskapspenning för alla</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar råder är preventivmedel oftast inte
tillåtna utan används eventuellt i lönndom. Ensamstående mammor är hänvisade
till mödrahem, där det finns, och kan tvingas bo på kvinnojour i åratal om de
inte kan föras ut ur landet i samband med dödshot mot kvinnan och barnet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1950 Båda föräldrar förmyndare för barnen</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar råder är oftast fadern eller annan manlig
släkting förmyndare för barnen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om
hon gifter sig med utländsk medborgare</b></div>
<div class="MsoNormal">
Medborgarskapet för kvinnor och barn är ett stort problem i
flera länder med familjelagar och kan innebära problem vid eventuell
skilsmässa.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1958 Kvinnor får bli präster</b></div>
<div class="MsoNormal">
I många länder anses det helt otänkbart att kvinnor får
predika eller tolka de religiösa texterna vilket innebär stora problem när de
dessutom utgör lagstiftningen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1964 P-piller godkänns</b></div>
<div class="MsoNormal">
De familjelagar som motsätter sig abort motsätter sig ofta
också bruket av preventivmedel.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds</b></div>
<div class="MsoNormal">
De flesta familjelagar anser att det är mannens lagstadgade
rätt att ha sex närhelst han önskar och ser det inte som våldtäkt när samlag
sker mot kvinnans vilja. Även i Sverige finns det religiösa ledare som tolkar
texterna så.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1975 Ny abortlag införs, i princip fri abort fram till 18:e
veckan</b></div>
<div class="MsoNormal">
Abort är inte tillåtet enligt de flesta familjelagar och barn
föds i lönndom, överges och dödas. Barn utom äktenskap, liksom abort, är
otänkbart och kan innebära dödshot mot modern och barnet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar och klanssystem verkar så anses alla
problem inom familjen som familjeangelägenheter och ska lösas där även om det
kan innebära döden för en kvinna som är misshandlad eller mordhotad.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1987 Ny särskild sambolag</b></div>
<div class="MsoNormal">
Där familjelagar råder är det ofta otänkbart att leva
tillsammans utan att vara gifta. Än mindre att ha barn tillsammans utanför
äktenskapet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1988 Riksdagsbeslut om nationell handlingsplan för
jämställdhet</b></div>
<div class="MsoNormal">
Skrivningar om jämställdhet har ofta utelämnats i
konstitutioner efter upproren i Nordafrika och mellanöstern, vilket
kvinnoorganisationer starkt protesterar mot.
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1992 Ny jämställdhetslag</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1995 Lag om registrerade partnerskap</b></div>
<div class="MsoNormal">
Familjelagar tillåter i de flesta fall inte samkönade
relationer och innebär för hbt-personer livsfara om de avslöjas.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1998 Lag om våld mot mot kvinnor och förbud mot könsstympning
av kvinnor, skärpning avseende sexuella trakasserier</b></div>
<div class="MsoNormal">
Våld mot kvinnor ses som en familjeangelägenhet som ska
lösas inom familjen. Kvinnojourerna är få där familjelagar råder och de som
ändå driver dem utsätts för attentat och grov ryktesspridning och kvinnor som
söker hjälp betraktas som “dåliga kvinnor”. Könsstympning är trots förbud i
flera länder allmänt praktiserat med hänvisning till religion och tradition.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>1999 Lag om köp av sexuella tjänster</b></div>
<div class="MsoNormal">
Det finns ingen motsvarighet där familjelagar praktiseras.
Den kvinna som har sex utanför äktenskapet anses som prostituerad och kvinnan
döms då till fängelse oavsett om det är frivilligt eller mot ersättning. Finns
det flera vittnen kan hon dömas till döden eller dödas av en mobb på öppen
gata. Ryktesspridning om kvinnor som bryter normer har i många fall lett till
att de misshandlas, vanställs eller dödas utan rättegång.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2000 Ett nationellt
råd för kvinnofrid inrättas</b></div>
<div class="MsoNormal">
Finns inte på de flesta håll.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>2005 Ny sexualbrottslagstiftning</b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>2007 Handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer</b><br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">Artikeln är publicerad i Bright nr 2-2015 </span><b><br /></b></div>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-40702113854418916652015-07-10T18:05:00.001+02:002016-01-19T18:28:58.645+01:00Bright nr 2-2015<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglViCwgShkD771ZP90q6VykJTXJoLh5OufopdFMQ3ieio_tl1xHp3UEOpPZv4KhyzhCwQ4i_GF4KjTQ5QltiqhA3v8VgXrhXIXmJYCM-iNdW0b-ez7zLisKdVSYb9kV-5LDMY6R4nixOc/s1600/Bright+2-2015+-+Kopia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglViCwgShkD771ZP90q6VykJTXJoLh5OufopdFMQ3ieio_tl1xHp3UEOpPZv4KhyzhCwQ4i_GF4KjTQ5QltiqhA3v8VgXrhXIXmJYCM-iNdW0b-ez7zLisKdVSYb9kV-5LDMY6R4nixOc/s400/Bright+2-2015+-+Kopia.jpg" width="283" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I mitten av juli kommer ett nytt nummer av Bright <br />
Här är lite av innehållet:<br />
<br />
Camilla Grepe skriver om bisarra inslag i religionsundervisningen i skolan. <br />
Ulf Craemer presenterar statistiken som visar en kyrka i fritt fall<br />
Janna Aanstoot berättar om hur det är att vara ateist i Kenya<br />
Göran Rydland presenterar aktuell statistik över rättegångsgudstjänster<br />
Per Kraulis recenserar Ann Heberleins bok om Gud<br />
Lars Vilks rapporterar från konstbiennalen i Venedig<br />
Lars Nilsson och Birgitta Wallin i Humanisterna Umeå uppmanar kommunen att ta med Humanisterna i den kommunala krisberedskapen<br />
Anders Hesselbom tittar närmare på Satans existens i Katolska kyrkan<br />
Sameh Egyptson skriver om ersättningsteologi inom islam<br />
<a href="http://brightdebatt.blogspot.se/2015/07/maria-hagberg-kvinnors-frihet.html" target="_blank">Maria Hagberg: Kvinnors frihet förutsätter sekulär rättvisa</a><br />
"Den tvivlande agnostikern" om Kalla Fakta och frikyrkligheten<br />
Gesus Pettersson konstaterar woo i Quickfallet<br />
Sylo Taraku om konflikten mellan yttrandefrihet och islam i Norge<br />
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-82864659548484150412015-04-08T10:07:00.000+02:002015-04-08T10:07:37.070+02:00Chador eller stringtrosor?<b>Maria Hagberg skriver om religionens sexualisering och objektifiering av kvinnan. Artikeln är publicerad i Bright nr 1-2015.</b><br />
<br />
Feminismen är inte bara ett hot mot patriarkatet, utan i allra högsta grad mot de religiösa krafter som sexualiserar och objektifierar kvinnan. För över tio år sedan publicerade jag en variant av denna artikel i Vänsterpartiets distriktstidning i Skåne. Mina belackare inom partiet anklagade mig bland annat för att bidra till ockupationen av Irak. Sedan dess har jag varit i Irak i fredliga syften och betydligt oftare än dem, om de ens har varit där själva? <br />
<br />Jag hävdar att feminismens genomslag kommer att bli det största demokratiska förändringen någonsin. Därför är den ett stort hot mot religionen. Vi har en skyldighet att väcka diskussion om religion när den utövas förtryckande. “Låt dem sköta sitt”. Nej, säger jag, låt dem inte sköta sitt! Det var en välgärning att Svenska Kyrkan efter 500 år löstes från staten och det kanske äntligen finns en chans att upprätta ett rättssystem som inte grundar sig på kristna värderingar utan på de universella mänskliga rättigheterna. Se på alla domar när det gäller våld mot kvinnor och gruppvåldtäkter. Det är upprepat omvänd bevisföring som gäller. Kvinnan eller flickan skall bevisa att hon uppfört sig “anständigt”, varit på rätt plats vid rätt tidpunkt m.m. <br />
<br />Jag minns flera berättelser från vänner om annat påförande av religiösa skam. En arbetskamrat som redan i förskoleåldern tvingades bikta sig. Hon visste inte vad det innebar men hittade på historier för att prästen skulle ge henne ett straff - ett antal Ave Maria. Hon berättade att det kändes jättekonstigt att skämmas när hon inte gjort något fel. Åtskilliga är de kamrater som redan som små tvingades till söndagsskolan för den första indoktrineringen. Jag har hört vänner som berättat om sin uppväxt i strängt religiösa hem i Norrland eller i skärgården. En av dem flyttade till Göteborg under sina studier och stöttes då ut från familjen, en annan nekades under hela sin uppväxt att läsa eftersom det var syndigt. <br />
<br />Det är inte längre tillbaka än till 1950-talet som det ansågs fult och skamligt att föda barn utanför äktenskapet. Jag tänker ibland på Astrid Lindgren som tvingades adoptera bort sitt första barn som hon födde utanför äktenskapet. Katolska kyrkan har precis som islam en tydlig markering “hora eller madonna” men man har olika bestraffningssystem för att förhindra olämpligt beteende hos kvinnan. Islam har i många muslimska länder klara kopplingar till bland annat sharia-lagstiftningen som anbefaller hårda straff framförallt mot de kvinnor som bryter mot reglerna. Här förekommer även hedersmord.<br />
<br />
I Sverige tvingas flickor till gynekologiska undersökningar för att de skall bevisa att de är oskulder inför ett tilltänkt “tvångsäktenskap”. Andra flickor uppsöker sjukvården för att operera “tillbaka” mödomshinnan. Det är viktigt att veta detta när man talar om kvinnosynen inom islam och övriga monoteistiska religioner som utövas dogmatiskt. Naturligtvis är det ytterligheter, men vi får inte blunda för det i missriktad omtanke om dem som utövar sina religiösa föreställningar på detta sätt.<br /><br />
Jag vill belysa religionens andra aspekter som förtryckarmekanism. Det är en tes som Marx myntat och som jag alltmer är beredd att skriva under på och det är att religionen är ett opium för folket. Religionen (i alla fall dess uttolkare) påför människor skuld och skam och förblindar deras syn på människan som en fri och självständig varelse. <br />
<br />Islam är en “ny“ religion i Sverige och dess omfattning ökar ju fler invandrare vi får från de muslimska länderna. Att förneka detta är naivt. Den är också en av de stora världsreligionerna. Islam skall helt naturligt godtas som en religion som andra då vi har religionsfrihet i vårt land. Religionsfrihet innebär också frihet från att tro vilket ibland glöms bort.Varför fokusering på islams kvinnosyn - jo kanske för att den är tydligast där idag.<br />
<br />
Kvinnan behandlas som mannens ägodel helt öppet och kontrollen över kvinnans sexualitet är viktig. Därför är bestraffningssystemet ofta knutet till brott mot detta. Äktenskap görs upp och ofta förekommer en penningtransaktion som både binder kvinna och man vid avtalet. Det är dyrt, för att inte säga ibland omöjligt, att lösa upp de ekonomiska banden. Visst kan vi göra paralleller med vår egen äktenskapslagstiftning. Åtskilliga är de kvinnor jag i arbetet stött på som på grund av fattigdom inte kunnat frigöra sig från ett destruktivt förhållande.<br />
<br />Prostitution och könshandeln med kvinnor är vanligt förekommande i länder som säger sig vara kristna och i vissa muslimska länder kan man “gifta sig för en kväll”. Sveriges fria abort kom inte utan kvinnokamp. Mängder av svenska kvinnor “vallfärdade” för abort till Polen, som då var kommunistiskt. Slutligen ändrades vår lagstiftning.<br />
<br />Det grundläggande i dessa fenomen är hur olika religiösa krafter sexualiserar och objektifierar kvinnan. I vårt västerländska överflödssamhälle samverkar kapitalet med marknadskrafterna och gör kvinnans kropp till ett sexualobjekt som till varje pris skall exploateras. Kopplingen mellan patriarkatet och kapitalismen kan nästan inte tydliggöras mer än då man ser utbudet av exempelvis stringtrosor och den växande porrindustrin. Vi skall kunna klä oss hur vi vill men ingen talar om de bakomliggande syftena att göra kvinnan till ett objekt och en handelsvara. Detta är råkapitalism.<br />
<br />
När det gäller chador så är det en omvänd objektifiering av kvinnan. Hennes sexualitet skall endast rikta sig till den man som hon lever med. Hon skall inte exploatera sig för andra och visa sin egen sexualitet. Kvinnan är mannens egendom. Det är märkligt att ingen reagerar på detta utan istället, i någon slags populistisk anda, skriker till chadorns försvar utan att tänka på dess ursprung. Det finns tydliga regler i sharia, det muslimska regelverk som styr stora delar av den muslimska världen, hur en kvinna skall klä sig för att dölja sig. Hennes kropp tillhör en man. Här samverkar religionen och patriarkatet. <br />
<br />Katolska kyrkan har öppet fördömt radikalfeminismen. Den är ett hot mot familjen och uppmuntrar homosexualitet, enligt påven. Om vi skall se hur vi socialiseras in i det heliga äktenskapet och hela vårt samhälle utgår från kärnfamiljen, så finns det klara kopplingar mellan religionerna. Det finns starka krafter mot abort, otrohet skall bestraffas och preventivmedel förbjudas. Det är de fundamentalistiska krafterna som styr. <br />
<br />Så bort med religionen från de statliga regelverken, säger jag. Religionerna runt om i världen är bland de starkaste bärarna av det patriarkala samhället och ofta samverkar de med kapitalismen. Den insyn vi måste utöva i samhället är att ställa krav på de samfund som registrerar sig. Jag undrar ibland inte om det även borde vara åldersgräns för att få ansluta sig till ett religiöst samfund och inte som nu att det godtas med indoktrinering från tidig ålder. Ungdomarna formas sedan in i äktenskap och kärnfamiljssystem. Feminismen är helt klart ett hot mot de kristna och många andra religiösa värderingar då den ifrågasätter dess fundament - ett patriarkalt samhälle.<br />
<br />Mina år i mellanöstern (2007-2012) har lärt mig att de religiösa familjelagar som utövas och uttolkas av religiösa ledare i alla tre monoteiska religioner är till stor nackdel för både kvinnor och hbtq-personer oavsett kön. En stat utan religiös lagstiftning och utan religiös konstitution är vad kvinnornas resning i den arabiska våren handlar om. Vi ska stödja den strävan både i Sverige och globalt.<br /><span style="font-size: xx-small;"><span style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><br />Maria Hagberg är internationell kvinnorättsaktivist, medlem i Vänsterpartiet Örebro, tidigare distriktsordförande i Vänsterpartiet Skåne och kvinnopolitiskt/feministiskt ansvarig i Skåne-distriktet.</span></span>Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-62504138972836440662015-03-23T16:39:00.003+01:002015-03-23T16:54:24.339+01:00Innehållet i Bright nr 1-2015<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><span style="font-size: large;"><br /></span>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><b>Ur innehållet i Bright 1-2015</b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Hårt straff för religionskritisk blogg</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Torbjörn Elensky: Egypten bestraffar ateism</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Lars Torstensson som Noterar & Kommenterar</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Camilla Grepe: Vad inspekterar biskoparna i skolan?<br />Christer Eriksson om debattklimatet efter terrorattacken i Köpenhamn</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Ulf Craemer: Ewerts rakkniv</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">I god tro, Margó Ingvardsson om barn i sekter</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Andreas Creutz går på storseans med Terry Evans</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Jonas Karlsson om Jüri Linna och tefatsmysteriet</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Bo Lindblom om vulvor i konst och religion</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Andreas Creutz om ”Påven klokare än Charlie”</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Soleyman Ghasemiani: Återvändande jihadister och IS-förebyggande arbete</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Mons Krabbe: </span>Efter Charlie Hebdo: Ta strid med islams radikala.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Mona Lagerström om Lenny Bruce: </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Religionskritikern och yttrandefriheten del 2</span><br />
<span style="font-size: small;">Den tvivlande agnostikern: Guilt by association </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Brights gästkrönikör Bitte Assarmo om bakbunden
religionskritik</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Maria Hagberg: Chador eller stringtrosor?</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Gunnar Ståldal kommenterar Svenska kyrkan</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: small;">Och en del annat läsvärt…!</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">Nr 1-2015 beräknas nå prenumeranterna i månadsskiftet mars/april</span></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-22785334855951819152015-03-10T18:19:00.003+01:002015-03-10T18:21:05.431+01:00Sveriges enda religionskritiska tidning<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgigzixfLb6BitmGwqMNCcWi2-5efKI1CY54JcU40l9pyxBc96-4wKvCdLzN7Ekgqf3WFxkfSue4gaS_kFCkyXip5boUCWD23CJyh__OtE1PDkfM3CK0VITYXtkXjNNURIiJQFpJO65vrY/s1600/Bright1-2015.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgigzixfLb6BitmGwqMNCcWi2-5efKI1CY54JcU40l9pyxBc96-4wKvCdLzN7Ekgqf3WFxkfSue4gaS_kFCkyXip5boUCWD23CJyh__OtE1PDkfM3CK0VITYXtkXjNNURIiJQFpJO65vrY/s1600/Bright1-2015.jpg" height="640" width="452" /></a></div>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
<br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>
Snart kommer ett nytt nummer av Bright - Sveriges enda religionskritiska tidning<a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/">!</a><br /><a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/"></a>Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-12684527817413155222014-12-17T19:43:00.000+01:002014-12-22T19:34:03.086+01:00Myndigheter mot religionsfrihet<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Tunga instanser som JO, Skolverket och Skolinspektionen gör
tummen ner i sina remissvar på Jan Björklunds lagförslag om skolavslutningar i kyrkor.
Det finns därför anledning att fundera över om dessa myndigheter haft ens grundläggande
kunskaper om rådande förhållanden, innan de skrivit sina remissvar? För de kan väl inte leva i tron att dagens icke-konfessionella skola tillnärmelsevis lever upp till att <i>inte ha</i> konfessionella aktiviteter?</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqQpiBsE69b_94tJN_CxWnOZ6ACwwnIRYJVn886iqYs8akioiYD2KmiPfvh6tlRQVE-0RG5x7_hp9KKg_iKhy-dfTyiv4wFzxJT-Y5umVW3I8fqDS7TJwAjxx6nNbTNx8KbU7u1stLVNg/s1600/Statistik+T%C3%A4by.jpg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqQpiBsE69b_94tJN_CxWnOZ6ACwwnIRYJVn886iqYs8akioiYD2KmiPfvh6tlRQVE-0RG5x7_hp9KKg_iKhy-dfTyiv4wFzxJT-Y5umVW3I8fqDS7TJwAjxx6nNbTNx8KbU7u1stLVNg/s1600/Statistik+T%C3%A4by.jpg" height="171" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Statistik från Skolkyrkan i Täby församling 2003-2006</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"> .</span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Dagens skola <i>har</i> alltför ofta konfessionella inslag och aktiviteter och det är bara den fullkomligt aningslöse som inte
inser betydelsen av en frivillig närvaro i det läget. Myndigheternas reaktion på lagförslaget är ett
typexempel på ett agerande där de istället borde inse att ett steg bakåt kan vara ett rimligt pris för att kunna
fortsätta framåt. Att stå och banka huvudet mot väggen när man skulle kunna stanna upp och se att nödutgången inte längre är blockerad, utan står på vid gavel. Välkommen ut i friheten.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Det handlar om att ge elever och föräldrars fullständig frihet att ge tusan i alla gudstjänster och andra konfessionella aktiviteter som idag sker inom ramen för skolobligatoriet. Det kanske kommer som en nyhet, men de finns där. Därför måste vi få friheten att välja själva om vi vill utebli, utan att behöva skolka från de annars obligatoriska religiösa aktiviteterna.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Nödtorftigt kamouflerad under begrepp som tradition och kulturarv, studiebesök och religionsundervisning är kyrkan verksam i den icke-konfessionella skolan med sin Skolkyrka, sina skolpräster, skolpastorer, Bibeläventyr, Riddarskolor, böner och välsignelser. Med klassbesök, nätverksbyggande och temaerbjudanden har kyrkan
arbetat fram modeller för hur den ska ta sig in i skolan. Det uttalade syftet är att värva blivande konfirmander, eftersom det är dessa som förväntas stanna kvar som betalande medlemmar.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Genom rollspel får kyrkan eleverna att läsa trosbekännelsen, med Skolinspektionens godkännande, likaväl som det traditionella adventsfirandets bön och välsignelse av eleverna, av samma myndighet bortförklaras som studiebesök. Och var det så att småungarna inte ville bli välsignade, så kunde de faktiskt låta bli att ta det till sig, konstaterade samma myndighet i sitt beslut. Myndighetshyckleriet firar triumfer i takt med att föräldrarna ger upp sina försök att hävda rätten till en icke-konfessionell skola för sina barn. Man vabbar, sjukskriver, skolkar och biter ihop. Skolan varar trots allt inte för evigt.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgn_EaY-mv5C-fcPodB1O2llpSmi9Bq2HIK06dCOwz8fkM27ETibgZLjdwr77jDQp23FdC8KrH3lNC31oWf_Z_qI304h3H1o26vxY3bF7T_p_jU5V4hR-NogrwQmk7a4qQVb4d4NGO9Ygo/s1600/Haningepr%C3%A4stenCMYK.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgn_EaY-mv5C-fcPodB1O2llpSmi9Bq2HIK06dCOwz8fkM27ETibgZLjdwr77jDQp23FdC8KrH3lNC31oWf_Z_qI304h3H1o26vxY3bF7T_p_jU5V4hR-NogrwQmk7a4qQVb4d4NGO9Ygo/s1600/Haningepr%C3%A4stenCMYK.jpg" height="365" width="400" /></a></span></div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"> </span><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Allt detta slipper vi om lagförslaget går igenom, för den enda verkliga nyheten i detta är <i>frivilligheten att delta</i>. </span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">När kartan och terrängen inte överensstämmer kan det vara en god idé att bekanta sig med terrängen för att kunna ta sig vidare. Låt mig förklara hur skolan med hjälp av lagförslaget skulle kunna bli icke-konfessionell på riktigt. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Lagförslaget består av två delar: Den första legitimerar ett
pågående förhållande: Att skolavslutningar och annat firande sker i kyrkor där
präster ber och välsignar. Förarbetet bekräftar det pågående när man benämner det ”tradition”.
Lite tillspetsat kan man säga att lagförslaget i denna del legitimerar ett pågående
missförhållande, snarare än det introducerar någon nyhet.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Den andra delen säger att religiösa aktiviteter fortsättningsvis ska vara frivilliga. Om man nu betraktar frågan ur skolans perspektiv, så
kan man se att den frivilliga närvaron flyttar aktiviteten - ut ur
skolobligatoriets tvingande närvaroplikt – till elevernas fritid. Där har skolan inget uppdrag.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Utifrån skolans uppdrag och ansvar, ser man att skolavslutningar i
kyrkor då enbart kan bli en fråga mellan kyrkan och eleverna/elevernas
vårdnadshavare. Skolan har inte längre någon anledning att engagera sig i ett
kyrkligt firande, utan kan lämna ifrån sig uppgiften till församlingen. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Den andra meningen i lagförslaget gör visserligen den första
meningen meningslös, då skollagen inte omfattar elevernas fritid. Men låt oss
ha överseende med den logiska kullerbyttan. Frivilligheten är för viktig för
att offras på en sådan detalj. Lagtexten skulle därför förslagsvis kunna lyda:</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br style="mso-special-character: line-break;" /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><i>”Skolan med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.
Detta innebär att aktiviteter i kyrkor och aktiviteter under ledning av en
präst inte ingår i skolobligatoriet och ska vara frivilliga för eleverna att
delta i. Denna regel ska vara religionsneutral.”</i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Den som följt skolkyrkodebatten under åren vet att
frivillighet är något som kyrkorna väljer att tala tyst om. På många orter runt
om i landet har det varit uppslitande konflikter kring skolavslutningarna. Inte minst har många rektorer fått ta emot hot och trakasserier då de försökt att hålla skolavslutningar i den egna skolan<a href="http://humanistbloggen.blogspot.se/">. </a>Detta
hade kyrkan enkelt kunnat avstyra genom att komplettera skolans avslutning med
ett eget skolavslutningsfirande i kyrkan. Men se, då är det stopp! </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">För kyrkan vet av bitter erfarenhet att folk överhuvudtaget
inte går dit frivilligt. Även från de främlingsfientliga kretsar som på senare
år kidnappat frågan är intresset obefintligt, då den bärande idén ligger i just
tvånget. Man ska tvingas att underkasta sig det förment svenska, oavsett om det
benämns kulturarv eller religion.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Är det därför även myndigheterna har haft så svårt att
hantera frågan? Det är i så fall beklagligt och oroväckande. Det handlar trots
allt om något så viktigt som att dagens skolelever saknar det rättsliga skydd
mot ofrivilliga religiösa aktiviteter som elever i religiösa friskolor är
garanterade. För så paradoxal är skollagen: Det är bara elever i kommunala
skolor som inte omfattas av den rätt till frihet från religion som grundlagen
RF 2:2 föreskriver. Dagens praxis innebär ett religiöst tvång som är ovärdigt en
rättsstat.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Camilla Grepe</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: x-small;"><b><br /></b>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Källor:</b></span></span></span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: x-small;">Albin Davidsson, Skola och kyrka möts</span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: x-small;">Arne Palmquist, Rolf Larsson, Kyrkan & Skolan<br />Bert Stålhammar, Skolan i kyrkan - Kyrkan i skolan </span></span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: x-small;">Elaine E Lindblom, Den blomstertid nu kommer... del 1</span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: x-small;">
Peter Ekman, David Ekh, Den blomstertid nu kommer... del 2 </span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: x-small;">Stefan Nilsson, En närvarande kyrka - Tankar om skolkyrkoarbetet i Härnösands stift </span></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-70784183802342670872014-12-16T19:59:00.003+01:002014-12-17T19:45:22.116+01:00Premiär för Bright Debatt!Välkomna till tidskriften Brights nya debattsida på nätet. Här kommer vi att publicera debattartiklar som kompletterar utbudet i pappersupplagan av Bright.<br /><br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-60618492782154138452014-12-16T19:57:00.000+01:002015-03-23T16:54:44.239+01:00Bright 1-2014<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0c_jRMEiJhgIAx9EsM_I4ek5KPsWQCoiIHDf-mr9wt5Od2u8djMN5FTAw9QpVEVmeu2NMmg9cu8pw0kOqTnjka7PK4Hb8x0ELZRD6dD6CJzujBJdN08w5zuR7DrNuN1L5E2pMM7g3K-o/s1600/Nr10.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0c_jRMEiJhgIAx9EsM_I4ek5KPsWQCoiIHDf-mr9wt5Od2u8djMN5FTAw9QpVEVmeu2NMmg9cu8pw0kOqTnjka7PK4Hb8x0ELZRD6dD6CJzujBJdN08w5zuR7DrNuN1L5E2pMM7g3K-o/s1600/Nr10.png" /></a></div>
Ur innehållet:<br />
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-21407037932046557302014-12-16T19:56:00.002+01:002015-03-23T16:55:01.124+01:00Bright 2-2013<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA656L4lbRjI_RS9QP90X-_zMhzC9a5AS_cpGpqL4HaFAAlNBZnPnkdDfBx21T2cAI9FFImTzAYMQjs3Hv2ijGOhzMoL8UZNfwYrxg_TTYLOtfLI6PgzmtKoDQgHzLl9y8vuICY3NyMAA/s1600/Nr9.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA656L4lbRjI_RS9QP90X-_zMhzC9a5AS_cpGpqL4HaFAAlNBZnPnkdDfBx21T2cAI9FFImTzAYMQjs3Hv2ijGOhzMoL8UZNfwYrxg_TTYLOtfLI6PgzmtKoDQgHzLl9y8vuICY3NyMAA/s1600/Nr9.jpg" /></a></div>
Ur innehållet:<br />
<br />
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-39644642652705718612014-12-16T19:55:00.003+01:002015-03-23T16:55:18.068+01:00Bright 1-2013<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbLSWfCnWDVrZHlkQ6r6TWc30jbWurFP_CJ_kZWr49B1k5tId80Ps97AJy68yyTPqDVOek1PvoCaGl2JCJyqp-08Va6MmabC19jHzyuwuECcu_O0WRFnmIQOG8g3Gf4YEoTUuqd1mZoBk/s1600/Nr8.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbLSWfCnWDVrZHlkQ6r6TWc30jbWurFP_CJ_kZWr49B1k5tId80Ps97AJy68yyTPqDVOek1PvoCaGl2JCJyqp-08Va6MmabC19jHzyuwuECcu_O0WRFnmIQOG8g3Gf4YEoTUuqd1mZoBk/s1600/Nr8.jpg" /></a></div>
Ur innehållet:<br />
<br />
<br />Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-29201647824450371652014-12-16T19:53:00.004+01:002015-03-23T16:55:30.166+01:00Bright 4-2012<b>Ur innehållet:</b><br />
Enkät: Rättegångsgudstjänster som fortsätter 2013<br />
Kristdemokraternas anti-abortorganisation värvar småbarn<br />
Bristande respekt för sekularism hot mot demokratin<br />
Borgerlig vigsel i ekonomisk gråzon<br />
Religiösa beröringsskräck, pastor Jansson och sjukhuskyrkan<br />
Den vanhedrande begravningen<br />
Omskärelse – religionsfrihet eller religiös märkning?<br />
Ett herrans liv i den senaste skolkyrkodebatten<br />
Kristendomen – den yttersta ofriheten<br />
Vårt kulturarv<br />
Religionens gränser i naturvetenskapen<br />
Därför är Etzel Cardenas resultat inget bevis för telepati<br />
Fasta avdelningar:<br />
- (O)signerat: Förenade Humanister presenterar sig<br />
- Litteratur<br />
- Noterat & Kommenterat<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_BQHoNzy_6nxF21QWd4gwm4JB2bmvSz-FM6bFIAELzVx54ou24FslW11IrLPPAce6JcV_P6k8pawhxvLTZsHZ1juI3LcAs1rD14DBdYYOHphTdtB4W-aaQagiCubdvKg6jBJspqNWs5I/s1600/Nr7.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_BQHoNzy_6nxF21QWd4gwm4JB2bmvSz-FM6bFIAELzVx54ou24FslW11IrLPPAce6JcV_P6k8pawhxvLTZsHZ1juI3LcAs1rD14DBdYYOHphTdtB4W-aaQagiCubdvKg6jBJspqNWs5I/s1600/Nr7.jpg" /></a></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8676330995607920902.post-2866929140257596342014-12-16T19:52:00.003+01:002015-03-23T16:55:41.874+01:00Bright 3-2012<b>Ur innehållet:</b><br />
Kommunism och nazism – med rötter i religionen<br />
Nazism och kristendom<br />
”Nyateism” är en konstruktion<br />
Kritik av religion ska uppmuntras<br />
Nyetablerat islamistparti höll möte i Köpenhamn<br />
Fängslad för länk på Facebook<br />
Böneutrop – Ceci n’est pas une annonce publique<br />
Norska kommunpolitiker tvingar skolor fira gudstjänst<br />
Innocence of muslims – i samma anda som Life of Brian<br />
Riksdagsmotion om skolavslutningar i kyrkan<br />
Kärleksbudskapet- religionernas gemensamma nämnare?<br />
Kyrkan och staten: Skilsmässa med förhinder?<br />
Lek ”Finn fem fel” på DN Debatt<br />
Sveriges hemligaste gudstjänst<br />
Gick din riksdagsman på gudstjänsten? Vi har listan!<br />
Litteratur: Arthur Schopenhauer och Victor J Strenger<br />
Kan vidskepelse bli vetenskap?<br />
Vem representerar talmannen på kyrkomötet?<br />
Medeltida fasoner och nutida opportunister<br />
Fasta avdelningar:<br />
- Osignerat<br />
- Litteratur<br />
- Noterat & Kommenterat<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV3D_c3xj016a7yJXLo5KQYIonVI_NZqMeDl0-9le6FdD5grHGlGts1lboWnt_DFjzLDobuLNa8q3WZCdiZXhymyFD7VGjFWwm-_yyfqljIMULVG38P0_mPuerQXi3j17lS06S6sUr1Qo/s1600/Nr+6.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV3D_c3xj016a7yJXLo5KQYIonVI_NZqMeDl0-9le6FdD5grHGlGts1lboWnt_DFjzLDobuLNa8q3WZCdiZXhymyFD7VGjFWwm-_yyfqljIMULVG38P0_mPuerQXi3j17lS06S6sUr1Qo/s1600/Nr+6.jpg" /></a></div>
Camilla Grepehttp://www.blogger.com/profile/00947363381156382165noreply@blogger.com0