Bright nr 4-2015

En nytt nummer av Bright går till tryck den 21 december och beräknas nå prenumeranterna i början av januari.

Ur innehållet i Bright nr 4-2015

Christer Eriksson: Visst existerar det en svensk kultur!
Chris Lundberg: Öppet brev till Stadsmissionen om hijaben
Mons Krabbe: Attacken mot Frankrike en attack mot Västs värderingar
Gunnar Ståldal: Privatsaker. När citat ur religiösa skrifter hånar religionen
Svante Brandänge: Straff och belöning i Koranen- en forskningsrapport
    Del 1 - Undersökning av straff och belöning i Koranen
    Del 2 - Hur skiljer sig de två svenska översättningarna åt?
Devin Rexvid: Liberal islam, en lösning - eller en del av problemet?
Mona Lagerström: Muslimska Brödraskapets förtrupp i Sverige
Lars Torstensson: Noterat & Kommenterat
Litteratur
   Andreas Creutz om  Trolldomsprocesser i Sverige
   Religion för ateister
   Jonas Karlsson om Bryt dig loss - En bok om satan i ditt liv
   Camilla Grepe om Utmaningar för Svenska kyrkans identitet
Camilla Grepe: Skolkyrkosamarbete gav fördubblat konfirmandantal
Ulf Craemer: En flygplatsbetraktelse
Nyhetsnotiser
Krönikor
Debatt

Bright nummer 3-2015

Ett nytt nummer av Bright utkommer i slutet av oktober

Bright nr 3-2015

Ur innehållet:
Bokbål i Norge på religionskritiskt satirmagasin
Muhammedkarikatyrerna 10 år
Dansk skolkonflikt om Muhammedkarikaryrerna
Nominera en folkbildare!
Humanister besvarar kreationistkritik mot Pride i Kalmar
Växjö stift: Bakläxa för ”mission i skolan” skulle vara ”Undervisning”
Atheists In Kenya behöver skydd av staten
Mänskliga rättigheter i Kenya
KD:s partiledare tar ställning för GAPF mot hedersvåldet
Religionskritik: Debattera med en ateist!
Noterat & Kommenterat
Vad är egentligen etik?
Millienarismen – läran om tusenårsriket
Umeås första neutrala ceremonilokal invigd

Kvinnors frihet förutsätter sekulär rättvisa

Av Maria Hagberg

Svenskt rättsväsende behöver ökad kunskap om hur familjelagar be-gränsar kvinnors rättigheter där de tillämpas. Det anser Maria Hagberg, som samtidigt betonar vikten av de jämställdhetsreformer som genomförts i Sverige och uppmanar regeringen att skärpa arbetet för alla kvinnors rättigheter - både inom landet och via utrikespolitiken.

Min intention med denna artikel är att uppmärksamma det behov av utbildning i vår myndighetssfär kring andra rättssystem och som vi behöver för att korrekt hantera ärenden som handlar om mänskliga rättigheter och då i synnerhet kvinnors rättigheter. 

Jag vill också belysa vikten av internationell solidaritet i demokratibygge då de freds- och kvinnoorganisationer som verkar i forna diktaturer och som nu riskerar att bli religiösa diktaturer (åtminstone för kvinnor och hbt-personer) inte har några medel att motverka den utvecklingen.

I december 2012 hade jag förmånen att få delta i en oerhört viktig konferens i Beirut angående kvinnors inflytande i formandet av konstitutionerna i länder som skakats av omfattande folkresningar de senaste åren. Deltagare var i huvudsak kvinnliga politiker och aktivister från bland annat Egypten, Tunisien, Algeriet, Libanon, Palestina och Nepal. De vittnade samtliga om allvaret i att innefatta religionen i konstitutionen och betonade upprepat behovet av sekulära konstitutioner. Både troende och icke-troende deltagare intygade detta.

I de länder som kommit en bit på väg i formandet av sina nya konstitutioner efter diktaturer har, i huvudsak manliga, politiker och religiösa ledare ignorerat att inkludera kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och jämställdhet i konstitutionerna, enligt deltagarna.

Konferensen i sin helhet var för mig en bekräftelse på det arbete mot genusbaserat våld under många år där jag hävdat vikten av att belysa reformer som haft avgörande betydelse för små framsteg i arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Mitt arbete de senaste fem åren i mellanöstern tillsammans med kvinnoorganisationerna där är också en viktig faktor.

 I stora delar av världen, inte minst i mellanöstern och Nordafrika, tillämpas så kallade familjelagar. De inkluderar allt som gäller familjen “från vaggan till graven”, som aktivister på plats uttrycker det. I Israel finns till exempel tre religiösa domstolar och en civilrättslig domstol (som kostar pengar). I Libanon finns 18 religiösa domstolar och i de palestinska territorierna gäller sharia enligt islam. I Irak är islam numera statsreligion, för trots både regional och nationell lagstiftning är det ytterst sharia som gäller. 

Till dem har också fogats lagparagrafer som underlåter eller ursäktar hedersmord. I Irak/Kurdistan togs 2002 den artikel bort som ger mildare straff vid hedersmord men den är ännu inte implementerad och de “förmildrande skälen” utövas fortfarande med full kraft. I Jordanien togs artikeln bort härom året men används fullt ut ändå på grund av obefintlig tillämpning av nytt regelsystem. 

Sammantaget utgör de av religion (kristendom, judendom och islam - den i regionen dominerande religionen) utformade familjelagarna ett starkt hot mot kvinnors rättigheter och kvinnors trygghet i såväl samhälle som familj. Enligt familjelagarna begränsas kvinnors rätt till sitt eget liv, sin sexualitet, sitt föräldraskap, sin arvsrätt, sitt val av partner, sin rätt till utbildning och eget arbete utanför hemmet, rätt till abort och reproduktiv hälsa och så vidare.

I Sverige finns sedan en längre tid flera försvårande omständigheter när det gäller huruvida vi kommit någonstans eller ej. En linje är kulturrelativistisk, högljudd inom universiteten, och en annan rent kvinnofientlig, som bygger på rasism och förminskande av mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. En tredje linje är attityden hos en del tongivande politiker som kritiserar jämställdhetspolitiken i Sverige och som påstår att vi inte kommit någonstans.

Häromåret tog jag vid en kvinnokonferens i Skopje tillfället i akt och frågade en god vän, tillika aktad parlamentsledamot och erfaren kvinnoaktivist från Jordanien, om påståendet att “FN:s konventioner är ett västerländskt påfund”. Hon svarade utan att blinka att “det argumentet använder makthavarna i våra länder för att slippa införa kvinnors rättigheter”.

Jag har sedan mötts av argumentet att FN:s konventioner inrättats då flera av medlemsländerna var kolonier. Det argumentet håller dock inte då det gäller FN:s kvinnokonvention (CEDAW) som togs då de flesta före detta kolonialstater hade befriat sig från kolonisatörerna.

Nu vill jag se vilka reformer som gjort det möjligt för kvinnor i Sverige att nå en liten bit på väg mot ett jämställt samhälle. Därför har jag tagit fram några årtal som haft betydelse och beskriver hur dessa frågor hanteras där familjelagar råder eller där religionen utgör konstitutionen (se nedan). Helt avgörande betydelse har vår långvariga fred haft.

Sverige anses fortfarande enligt World Value Survey som ett av de mest jämställda länderna i världen och som mycket sekulärt. Det är dock inget vi ska ta för givet. Eftersom det är oerhört många reformer som kvinnoaktivister och politiker arbetat fram genom åren får jag fokusera på en del som är direkt kopplade till kvinnors rättigheter och familjen.

Som framkommer nedan är mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ursäktat och tillåtet i flera länder där religiösa familjelagar råder och särskild lagstiftning ursäktar än i dag hedersrelaterat våld och förtryck.

REFORMER SOM ÄR ÖNSKVÄRDA I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT

Sedan drygt fem år tillbaka gör jag analyser av juridiska utredningar i fall där mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott utgör en stor risk för den som söker skydd från utvisning, eller återvändande till forna hemländer.

Det finns en stor okunskap inom rättsväsendet om hur våldet mot kvinnor faktiskt praktiseras och ursäktas av inhemsk religiös lagstiftning och ojämställda konstitutioner på olika håll i världen. Därför bör regeringen ta ställning till bland annat följande:

Sverige

- Att alla universitetsutbildningar som utbildar personer för myndighetsutövning, i synnerhet av juridisk karaktär, skall omfatta kunskap om andra rättssystem än det svenska, skapa förståelse för komplexiteten och möjliggöra korrekta riskbedömningar för den våldsutsatta

- Att de som utbildar, handleder och utreder ärenden av familjelagskaraktär ska ha dubbel kompetens det vill säga professionell erfarenhet av myndighetsutövning i svensk lagstiftning och erfarenhet och kunskap om familjelagsstiftning samt grundlig kunskap om FN:s kvinnokonvention

Internationellt

- Att genom internationellt samarbete minska och på sikt avskaffa de regelsystem och konstitutioner som motverkar FN:s konvention om avskaffandet av allt våld mot kvinnor

- Att verka för sekulära jämställda konstitutioner genom aktivt agerande i FN och andra internationella institutioner

- Att genom en radikal och jämställd utrikespolitik verka för att kvinnors asylskäl uppgraderas så länge som de drabbas av religiösa domstolar eller starkt religiöst präglad lagstiftning runt om i världen

- Att föra en utrikespolitik som kraftfullt uppmärksammar och tar hänsyn till kvinnors rättigheter och verkar för rättsligt och polisiärt samarbete för dess efterlevnad över gränserna

SVENSKA REFORMER I KONFLIKT MED RELIGIÖSA FAMILJELAGAR

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män

Där familjelagar fortfarande råder är det inte alltid så, utan beror på om kvinnan gifter sig så att ägorna utvidgas. Genom barnäktenskap, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap är kvinnan en handelsvara.

1846 Änkor, frånskilda och ogifta kvinnor får rätt att idka näringsverksamhet

I många länder där familjelagar råder har ensamstående kvinnor liten möjlighet att arbeta utanför hemmet. Att vistas i miljöer med främmande män kräver manlig släktings närvaro. Änkor kan i vissa fall bo själva, medan frånskilda eller ensamstående ses som “prostituerade”. Omfattande ryktesspridning och brist på trygga bostäder hindrar kvinnor från att bo själva.

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru

I flera familjelagar anses det rätt att “tukta sin hustru” genom “måttlig aga”.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder

1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år ålder och makarna är likställda i äktenskapet

Där familjelagar råder är kvinnan aldrig myndig. Maken eller annan manlig släkting (även söner) är förmyndare. Rörelsefriheten är begränsad och att resa utomlands kräver ofta intyg från förmyndaren.

1931 Moderskapspeng införs

Där familjelagar råder har en ensamstående mamma ingen möjlighet att försörja sig utom möjligen genom prostitution. Hon tvingas föda i lönndom, överge barnet, lämna det på barnhem. Adoption är på många håll inte tillåten, då det är blodsbanden och ägandet inom familjen som ska bevaras. Barn överges och dödas då de föds utanför äktenskapet. Även barn som förs in i ett nytt äktenskap kan lämnas på barnhem om den nya frun inte vill ha dem.

1938 Preventivmedel tillåts, bidragsförskott införs liksom mödrahjälp till behövande och moderskapspenning för alla

Där familjelagar råder är preventivmedel oftast inte tillåtna utan används eventuellt i lönndom. Ensamstående mammor är hänvisade till mödrahem, där det finns, och kan tvingas bo på kvinnojour i åratal om de inte kan föras ut ur landet i samband med dödshot mot kvinnan och barnet.

1950 Båda föräldrar förmyndare för barnen

Där familjelagar råder är oftast fadern eller annan manlig släkting förmyndare för barnen.

1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med utländsk medborgare

Medborgarskapet för kvinnor och barn är ett stort problem i flera länder med familjelagar och kan innebära problem vid eventuell skilsmässa.

1958 Kvinnor får bli präster

I många länder anses det helt otänkbart att kvinnor får predika eller tolka de religiösa texterna vilket innebär stora problem när de dessutom utgör lagstiftningen.

1964 P-piller godkänns

De familjelagar som motsätter sig abort motsätter sig ofta också bruket av preventivmedel.

1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds

De flesta familjelagar anser att det är mannens lagstadgade rätt att ha sex närhelst han önskar och ser det inte som våldtäkt när samlag sker mot kvinnans vilja. Även i Sverige finns det religiösa ledare som tolkar texterna så.

1975 Ny abortlag införs, i princip fri abort fram till 18:e veckan

Abort är inte tillåtet enligt de flesta familjelagar och barn föds i lönndom, överges och dödas. Barn utom äktenskap, liksom abort, är otänkbart och kan innebära dödshot mot modern och barnet.

1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal

Där familjelagar och klanssystem verkar så anses alla problem inom familjen som familjeangelägenheter och ska lösas där även om det kan innebära döden för en kvinna som är misshandlad eller mordhotad.

1987 Ny särskild sambolag

Där familjelagar råder är det ofta otänkbart att leva tillsammans utan att vara gifta. Än mindre att ha barn tillsammans utanför äktenskapet.

1988 Riksdagsbeslut om nationell handlingsplan för jämställdhet

Skrivningar om jämställdhet har ofta utelämnats i konstitutioner efter upproren i Nordafrika och mellanöstern, vilket kvinnoorganisationer starkt protesterar mot.

1992 Ny jämställdhetslag

1995 Lag om registrerade partnerskap

Familjelagar tillåter i de flesta fall inte samkönade relationer och innebär för hbt-personer livsfara om de avslöjas.

1998 Lag om våld mot mot kvinnor och förbud mot könsstympning av kvinnor, skärpning avseende sexuella trakasserier

Våld mot kvinnor ses som en familjeangelägenhet som ska lösas inom familjen. Kvinnojourerna är få där familjelagar råder och de som ändå driver dem utsätts för attentat och grov ryktesspridning och kvinnor som söker hjälp betraktas som “dåliga kvinnor”. Könsstympning är trots förbud i flera länder allmänt praktiserat med hänvisning till religion och tradition.

1999 Lag om köp av sexuella tjänster

Det finns ingen motsvarighet där familjelagar praktiseras. Den kvinna som har sex utanför äktenskapet anses som prostituerad och kvinnan döms då till fängelse oavsett om det är frivilligt eller mot ersättning. Finns det flera vittnen kan hon dömas till döden eller dödas av en mobb på öppen gata. Ryktesspridning om kvinnor som bryter normer har i många fall lett till att de misshandlas, vanställs eller dödas utan rättegång.

 2000 Ett nationellt råd för kvinnofrid inrättas

Finns inte på de flesta håll.

2005 Ny sexualbrottslagstiftning

2007 Handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer

Artikeln är publicerad i Bright nr 2-2015

Bright nr 2-2015

I mitten av juli kommer ett nytt nummer av Bright
Här är lite av innehållet:

Camilla Grepe skriver om bisarra inslag i religionsundervisningen i skolan.
Ulf Craemer presenterar statistiken som visar en kyrka i fritt fall
Janna Aanstoot berättar om hur det är att vara ateist i Kenya
Göran Rydland presenterar aktuell statistik över rättegångsgudstjänster
Per Kraulis recenserar Ann Heberleins bok om Gud
Lars Vilks rapporterar från konstbiennalen i Venedig
Lars Nilsson och Birgitta Wallin i Humanisterna Umeå uppmanar kommunen att ta med Humanisterna i den kommunala krisberedskapen
Anders Hesselbom tittar närmare på Satans existens i Katolska kyrkan
Sameh Egyptson skriver om ersättningsteologi inom islam
Maria Hagberg: Kvinnors frihet förutsätter sekulär rättvisa
"Den tvivlande agnostikern" om Kalla Fakta och frikyrkligheten
Gesus Pettersson konstaterar woo i Quickfallet
Sylo Taraku om konflikten mellan yttrandefrihet och islam i Norge

Chador eller stringtrosor?

Maria Hagberg skriver om religionens sexualisering och objektifiering av kvinnan. Artikeln är publicerad i Bright nr 1-2015.

 Feminismen är inte bara ett hot mot patriarkatet, utan i allra högsta grad mot de religiösa krafter som sexualiserar och objektifierar kvinnan. För över tio år sedan publicerade jag en variant av denna artikel i Vänsterpartiets distriktstidning i Skåne. Mina belackare inom partiet anklagade mig bland annat för att bidra till ockupationen av Irak. Sedan dess har jag varit i Irak i fredliga syften och betydligt oftare än dem, om de ens har varit där själva?

Jag hävdar att feminismens genomslag kommer att bli det största demokratiska förändringen någonsin. Därför är den ett stort hot mot religionen. Vi har en skyldighet att väcka diskussion om religion när den utövas förtryckande. “Låt dem sköta sitt”. Nej, säger jag, låt dem inte sköta sitt! Det var en välgärning att Svenska Kyrkan efter 500 år löstes från staten och det kanske äntligen finns en chans att upprätta ett rättssystem som inte grundar sig på kristna värderingar utan på de universella mänskliga rättigheterna. Se på alla domar när det gäller våld mot kvinnor och gruppvåldtäkter. Det är upprepat omvänd bevisföring som gäller. Kvinnan eller flickan skall bevisa att hon uppfört sig “anständigt”, varit på rätt plats vid rätt tidpunkt m.m.

Jag minns flera berättelser från vänner om annat påförande av religiösa skam. En arbetskamrat som redan i förskoleåldern tvingades bikta sig. Hon visste inte vad det innebar men hittade på historier för att prästen skulle ge henne ett straff - ett antal Ave Maria. Hon berättade att det kändes jättekonstigt att skämmas när hon inte gjort något fel. Åtskilliga är de kamrater som redan som små tvingades till söndagsskolan för den första indoktrineringen. Jag har hört vänner som berättat om sin uppväxt i strängt religiösa hem i Norrland eller i skärgården. En av dem flyttade till Göteborg under sina studier och stöttes då ut från familjen, en annan nekades under hela sin uppväxt att läsa eftersom det var syndigt.

Det är inte längre tillbaka än till 1950-talet som det ansågs fult och skamligt att föda barn utanför äktenskapet. Jag tänker ibland på Astrid Lindgren som tvingades adoptera bort sitt första barn som hon födde utanför äktenskapet. Katolska kyrkan har precis som islam en tydlig markering “hora eller madonna” men man har olika bestraffningssystem för att förhindra olämpligt beteende hos kvinnan. Islam har i många muslimska länder klara kopplingar till bland annat sharia-lagstiftningen som anbefaller hårda straff framförallt mot de kvinnor som bryter mot reglerna. Här förekommer även hedersmord.

I Sverige tvingas flickor till gynekologiska undersökningar för att de skall bevisa att de är oskulder inför ett tilltänkt “tvångsäktenskap”. Andra flickor uppsöker sjukvården för att operera “tillbaka” mödomshinnan. Det är viktigt att veta detta när man talar om kvinnosynen inom islam och övriga monoteistiska religioner som utövas dogmatiskt. Naturligtvis är det ytterligheter, men vi får inte blunda för det i missriktad omtanke om dem som utövar sina religiösa föreställningar på detta sätt.

Jag vill belysa religionens andra aspekter som förtryckarmekanism. Det är en tes som Marx myntat och som jag alltmer är beredd att skriva under på och det är att religionen är ett opium för folket. Religionen (i alla fall dess uttolkare) påför människor skuld och skam och förblindar deras syn på människan som en fri och självständig varelse.

Islam är en “ny“ religion i Sverige och dess omfattning ökar ju fler invandrare vi får från de muslimska länderna. Att förneka detta är naivt. Den är också en av de stora världsreligionerna. Islam skall helt naturligt godtas som en religion som andra då vi har religionsfrihet i vårt land. Religionsfrihet innebär också frihet från att tro vilket ibland glöms bort.Varför fokusering på islams kvinnosyn - jo kanske för att den är tydligast där idag.

Kvinnan behandlas som mannens ägodel helt öppet och kontrollen över kvinnans sexualitet är viktig. Därför är bestraffningssystemet ofta knutet till brott mot detta. Äktenskap görs upp och ofta förekommer en penningtransaktion som både binder kvinna och man vid avtalet. Det är dyrt, för att inte säga ibland omöjligt, att lösa upp de ekonomiska banden. Visst kan vi göra paralleller med vår egen äktenskapslagstiftning. Åtskilliga är de kvinnor jag i arbetet stött på som på grund av fattigdom inte kunnat frigöra sig från ett destruktivt förhållande.

Prostitution och könshandeln med kvinnor är vanligt förekommande i länder som säger sig vara kristna och i vissa muslimska länder kan man “gifta sig för en kväll”. Sveriges fria abort kom inte utan kvinnokamp. Mängder av svenska kvinnor “vallfärdade” för abort till Polen, som då var kommunistiskt. Slutligen ändrades vår lagstiftning.

Det grundläggande i dessa fenomen är hur olika religiösa krafter sexualiserar och objektifierar kvinnan. I vårt västerländska överflödssamhälle samverkar kapitalet med marknadskrafterna och gör kvinnans kropp till ett sexualobjekt som till varje pris skall exploateras. Kopplingen mellan patriarkatet och kapitalismen kan nästan inte tydliggöras mer än då man ser utbudet av exempelvis stringtrosor och den växande porrindustrin. Vi skall kunna klä oss hur vi vill men ingen talar om de bakomliggande syftena att göra kvinnan till ett objekt och en handelsvara. Detta är råkapitalism.

När det gäller chador så är det en omvänd objektifiering av kvinnan. Hennes sexualitet skall endast rikta sig till den man som hon lever med. Hon skall inte exploatera sig för andra och visa sin egen sexualitet. Kvinnan är mannens egendom. Det är märkligt att ingen reagerar på detta utan istället, i någon slags populistisk anda, skriker till chadorns försvar utan att tänka på dess ursprung. Det finns tydliga regler i sharia, det muslimska regelverk som styr stora delar av den muslimska världen, hur en kvinna skall klä sig för att dölja sig. Hennes kropp tillhör en man. Här samverkar religionen och patriarkatet.

Katolska kyrkan har öppet fördömt radikalfeminismen. Den är ett hot mot familjen och uppmuntrar homosexualitet, enligt påven. Om vi skall se hur vi socialiseras in i det heliga äktenskapet och hela vårt samhälle utgår från kärnfamiljen, så finns det klara kopplingar mellan religionerna. Det finns starka krafter mot abort, otrohet skall bestraffas och preventivmedel förbjudas. Det är de fundamentalistiska krafterna som styr.

Så bort med religionen från de statliga regelverken, säger jag. Religionerna runt om i världen är bland de starkaste bärarna av det patriarkala samhället och  ofta samverkar de med kapitalismen. Den insyn vi måste utöva i samhället är att ställa krav på de samfund som registrerar sig. Jag undrar ibland inte om det även borde vara åldersgräns för att få ansluta sig till ett religiöst samfund och inte som nu att det godtas med indoktrinering från tidig ålder. Ungdomarna formas sedan in i äktenskap och kärnfamiljssystem. Feminismen är helt klart ett hot mot de kristna och många andra religiösa värderingar då den ifrågasätter dess fundament - ett patriarkalt samhälle.

Mina år i mellanöstern (2007-2012) har lärt mig att de religiösa familjelagar som utövas och uttolkas av religiösa ledare i alla tre monoteiska religioner är till stor nackdel för både kvinnor och hbtq-personer oavsett kön. En stat utan religiös lagstiftning och utan religiös konstitution är vad kvinnornas resning i den arabiska våren handlar om. Vi ska stödja den strävan både i Sverige och globalt.

Maria Hagberg är internationell kvinnorättsaktivist, medlem i Vänsterpartiet Örebro, tidigare distriktsordförande i Vänsterpartiet Skåne och kvinnopolitiskt/feministiskt ansvarig i Skåne-distriktet.

Innehållet i Bright nr 1-2015

Ur innehållet i Bright 1-2015

Hårt straff för religionskritisk blogg

Torbjörn Elensky: Egypten bestraffar ateism

Lars Torstensson som Noterar & Kommenterar

Camilla Grepe: Vad inspekterar biskoparna i skolan?
Christer Eriksson om debattklimatet efter terrorattacken i Köpenhamn

Ulf Craemer: Ewerts rakkniv

I god tro, Margó Ingvardsson om barn i sekter

Andreas Creutz går på storseans med Terry Evans

Jonas Karlsson om Jüri Linna och tefatsmysteriet

Bo Lindblom om vulvor i konst och religion

Andreas Creutz om ”Påven klokare än Charlie”

Soleyman Ghasemiani: Återvändande jihadister och IS-förebyggande arbete

Mons Krabbe: Efter Charlie Hebdo: Ta strid med islams radikala. 

Mona Lagerström om Lenny Bruce:

Religionskritikern och yttrandefriheten del 2
Den tvivlande agnostikern: Guilt by association

Brights gästkrönikör Bitte Assarmo om bakbunden religionskritik

Maria Hagberg: Chador eller stringtrosor?

Gunnar Ståldal kommenterar Svenska kyrkan

Och en del annat läsvärt…!

Nr 1-2015 beräknas nå prenumeranterna i månadsskiftet mars/april

Sveriges enda religionskritiska tidning

Snart kommer ett nytt nummer av Bright - Sveriges enda religionskritiska tidning!