Av Maria Hagberg
Min intention med denna artikel är att uppmärksamma det
behov av utbildning i vår myndighetssfär kring andra rättssystem och som vi
behöver för att korrekt hantera ärenden som handlar om mänskliga rättigheter
och då i synnerhet kvinnors rättigheter.
Jag vill också belysa vikten av
internationell solidaritet i demokratibygge då de freds- och
kvinnoorganisationer som verkar i forna diktaturer och som nu riskerar att bli
religiösa diktaturer (åtminstone för kvinnor och hbt-personer) inte har några
medel att motverka den utvecklingen.
I december 2012 hade jag förmånen att få delta i en oerhört
viktig konferens i Beirut angående kvinnors inflytande i formandet av
konstitutionerna i länder som skakats av omfattande folkresningar de senaste
åren. Deltagare var i huvudsak kvinnliga politiker och aktivister från bland
annat Egypten, Tunisien, Algeriet, Libanon, Palestina och Nepal. De vittnade
samtliga om allvaret i att innefatta religionen i konstitutionen och betonade
upprepat behovet av sekulära konstitutioner. Både troende och icke-troende
deltagare intygade detta.
I de länder som kommit en bit på väg i formandet av sina nya
konstitutioner efter diktaturer har, i huvudsak manliga, politiker och
religiösa ledare ignorerat att inkludera kvinnors rättigheter, mänskliga
rättigheter och jämställdhet i konstitutionerna, enligt deltagarna.
Konferensen i sin helhet var för mig en bekräftelse på det
arbete mot genusbaserat våld under många år där jag hävdat vikten av att belysa
reformer som haft avgörande betydelse för små framsteg i arbetet för
jämställdhet och kvinnors rättigheter. Mitt arbete de senaste fem åren i
mellanöstern tillsammans med kvinnoorganisationerna där är också en viktig
faktor.
I stora delar av världen, inte minst i mellanöstern och
Nordafrika, tillämpas så kallade familjelagar. De inkluderar allt som gäller
familjen “från vaggan till graven”, som aktivister på plats uttrycker det. I
Israel finns till exempel tre religiösa domstolar och en civilrättslig domstol
(som kostar pengar). I Libanon finns 18 religiösa domstolar och i de
palestinska territorierna gäller sharia enligt islam. I Irak är islam numera
statsreligion, för trots både regional och nationell lagstiftning är det ytterst
sharia som gäller.
Till dem har också fogats lagparagrafer som underlåter eller
ursäktar hedersmord. I Irak/Kurdistan togs 2002 den artikel bort som ger
mildare straff vid hedersmord men den är ännu inte implementerad och de
“förmildrande skälen” utövas fortfarande med full kraft. I Jordanien togs
artikeln bort härom året men används fullt ut ändå på grund av obefintlig
tillämpning av nytt regelsystem.
Sammantaget utgör de av religion (kristendom,
judendom och islam - den i regionen dominerande religionen) utformade
familjelagarna ett starkt hot mot kvinnors rättigheter och kvinnors trygghet i
såväl samhälle som familj. Enligt familjelagarna begränsas kvinnors rätt till
sitt eget liv, sin sexualitet, sitt föräldraskap, sin arvsrätt, sitt val av
partner, sin rätt till utbildning och eget arbete utanför hemmet, rätt till
abort och reproduktiv hälsa och så vidare.
I Sverige finns sedan en längre tid flera försvårande
omständigheter när det gäller huruvida vi kommit någonstans eller ej. En linje
är kulturrelativistisk, högljudd inom universiteten, och en annan rent
kvinnofientlig, som bygger på rasism och förminskande av mäns våld mot kvinnor
och hedersrelaterat våld och förtryck. En tredje linje är attityden hos en del
tongivande politiker som kritiserar jämställdhetspolitiken i Sverige och som
påstår att vi inte kommit någonstans.
Häromåret tog jag vid en kvinnokonferens i Skopje tillfället
i akt och frågade en god vän, tillika aktad parlamentsledamot och erfaren
kvinnoaktivist från Jordanien, om påståendet att “FN:s konventioner är ett
västerländskt påfund”. Hon svarade utan att blinka att “det argumentet använder
makthavarna i våra länder för att slippa införa kvinnors rättigheter”.
Jag har sedan mötts av argumentet att FN:s konventioner
inrättats då flera av medlemsländerna var kolonier. Det argumentet håller dock
inte då det gäller FN:s kvinnokonvention (CEDAW) som togs då de flesta före
detta kolonialstater hade befriat sig från kolonisatörerna.
Nu vill jag se vilka reformer som gjort det möjligt för
kvinnor i Sverige att nå en liten bit på väg mot ett jämställt samhälle. Därför
har jag tagit fram några årtal som haft betydelse och beskriver hur dessa
frågor hanteras där familjelagar råder eller där religionen utgör
konstitutionen (se nedan). Helt avgörande betydelse har vår långvariga fred
haft.
Sverige anses fortfarande enligt World Value Survey som ett
av de mest jämställda länderna i världen och som mycket sekulärt. Det är dock
inget vi ska ta för givet. Eftersom det är oerhört många reformer som kvinnoaktivister
och politiker arbetat fram genom åren får jag fokusera på en del som är direkt
kopplade till kvinnors rättigheter och familjen.
Som framkommer nedan är mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck ursäktat och tillåtet i flera länder där
religiösa familjelagar råder och särskild lagstiftning ursäktar än i dag
hedersrelaterat våld och förtryck.
REFORMER SOM ÄR ÖNSKVÄRDA I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT
Sedan drygt fem år tillbaka gör jag analyser av juridiska
utredningar i fall där mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck
och hatbrott utgör en stor risk för den som söker skydd från utvisning, eller
återvändande till forna hemländer.
Det finns en stor okunskap inom rättsväsendet om hur våldet
mot kvinnor faktiskt praktiseras och ursäktas av inhemsk religiös lagstiftning
och ojämställda konstitutioner på olika håll i världen. Därför bör regeringen
ta ställning till bland annat följande:
Sverige
- Att alla universitetsutbildningar som utbildar personer
för myndighetsutövning, i synnerhet av juridisk karaktär, skall omfatta kunskap
om andra rättssystem än det svenska, skapa förståelse för komplexiteten och
möjliggöra korrekta riskbedömningar för den våldsutsatta
- Att de som utbildar, handleder och utreder ärenden av
familjelagskaraktär ska ha dubbel kompetens det vill säga professionell
erfarenhet av myndighetsutövning i svensk lagstiftning och erfarenhet och
kunskap om familjelagsstiftning samt grundlig kunskap om FN:s kvinnokonvention
Internationellt
- Att genom internationellt samarbete minska och på sikt
avskaffa de regelsystem och konstitutioner som motverkar FN:s konvention om
avskaffandet av allt våld mot kvinnor
- Att verka för sekulära jämställda konstitutioner genom
aktivt agerande i FN och andra internationella institutioner
- Att genom en radikal och jämställd utrikespolitik verka
för att kvinnors asylskäl uppgraderas så länge som de drabbas av religiösa
domstolar eller starkt religiöst präglad lagstiftning runt om i världen
- Att föra en utrikespolitik som kraftfullt uppmärksammar
och tar hänsyn till kvinnors rättigheter och verkar för rättsligt och polisiärt
samarbete för dess efterlevnad över gränserna
SVENSKA REFORMER I KONFLIKT MED RELIGIÖSA FAMILJELAGAR
1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män
Där familjelagar fortfarande råder är det inte alltid så,
utan beror på om kvinnan gifter sig så att ägorna utvidgas. Genom
barnäktenskap, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap är kvinnan en
handelsvara.
1846 Änkor, frånskilda och ogifta kvinnor får rätt att idka
näringsverksamhet
I många länder där familjelagar råder har ensamstående
kvinnor liten möjlighet att arbeta utanför hemmet. Att vistas i miljöer med
främmande män kräver manlig släktings närvaro. Änkor kan i vissa fall bo
själva, medan frånskilda eller ensamstående ses som “prostituerade”. Omfattande
ryktesspridning och brist på trygga bostäder hindrar kvinnor från att bo
själva.
1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru
I flera familjelagar anses det rätt att “tukta sin hustru” genom
“måttlig aga”.
1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder
1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 år ålder och makarna är
likställda i äktenskapet
Där familjelagar råder är kvinnan aldrig myndig. Maken eller
annan manlig släkting (även söner) är förmyndare. Rörelsefriheten är begränsad
och att resa utomlands kräver ofta intyg från förmyndaren.
1931 Moderskapspeng införs
Där familjelagar råder har en ensamstående mamma ingen
möjlighet att försörja sig utom möjligen genom prostitution. Hon tvingas föda i
lönndom, överge barnet, lämna det på barnhem. Adoption är på många håll inte
tillåten, då det är blodsbanden och ägandet inom familjen som ska bevaras. Barn
överges och dödas då de föds utanför äktenskapet. Även barn som förs in i ett
nytt äktenskap kan lämnas på barnhem om den nya frun inte vill ha dem.
1938 Preventivmedel tillåts, bidragsförskott införs liksom
mödrahjälp till behövande och moderskapspenning för alla
Där familjelagar råder är preventivmedel oftast inte
tillåtna utan används eventuellt i lönndom. Ensamstående mammor är hänvisade
till mödrahem, där det finns, och kan tvingas bo på kvinnojour i åratal om de
inte kan föras ut ur landet i samband med dödshot mot kvinnan och barnet.
1950 Båda föräldrar förmyndare för barnen
Där familjelagar råder är oftast fadern eller annan manlig
släkting förmyndare för barnen.
1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om
hon gifter sig med utländsk medborgare
Medborgarskapet för kvinnor och barn är ett stort problem i
flera länder med familjelagar och kan innebära problem vid eventuell
skilsmässa.
1958 Kvinnor får bli präster
I många länder anses det helt otänkbart att kvinnor får
predika eller tolka de religiösa texterna vilket innebär stora problem när de
dessutom utgör lagstiftningen.
1964 P-piller godkänns
De familjelagar som motsätter sig abort motsätter sig ofta
också bruket av preventivmedel.
1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds
De flesta familjelagar anser att det är mannens lagstadgade
rätt att ha sex närhelst han önskar och ser det inte som våldtäkt när samlag
sker mot kvinnans vilja. Även i Sverige finns det religiösa ledare som tolkar
texterna så.
1975 Ny abortlag införs, i princip fri abort fram till 18:e
veckan
Abort är inte tillåtet enligt de flesta familjelagar och barn
föds i lönndom, överges och dödas. Barn utom äktenskap, liksom abort, är
otänkbart och kan innebära dödshot mot modern och barnet.
1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal
Där familjelagar och klanssystem verkar så anses alla
problem inom familjen som familjeangelägenheter och ska lösas där även om det
kan innebära döden för en kvinna som är misshandlad eller mordhotad.
1987 Ny särskild sambolag
Där familjelagar råder är det ofta otänkbart att leva
tillsammans utan att vara gifta. Än mindre att ha barn tillsammans utanför
äktenskapet.
1988 Riksdagsbeslut om nationell handlingsplan för
jämställdhet
Skrivningar om jämställdhet har ofta utelämnats i
konstitutioner efter upproren i Nordafrika och mellanöstern, vilket
kvinnoorganisationer starkt protesterar mot.
1992 Ny jämställdhetslag
1995 Lag om registrerade partnerskap
Familjelagar tillåter i de flesta fall inte samkönade
relationer och innebär för hbt-personer livsfara om de avslöjas.
1998 Lag om våld mot mot kvinnor och förbud mot könsstympning
av kvinnor, skärpning avseende sexuella trakasserier
Våld mot kvinnor ses som en familjeangelägenhet som ska
lösas inom familjen. Kvinnojourerna är få där familjelagar råder och de som
ändå driver dem utsätts för attentat och grov ryktesspridning och kvinnor som
söker hjälp betraktas som “dåliga kvinnor”. Könsstympning är trots förbud i
flera länder allmänt praktiserat med hänvisning till religion och tradition.
1999 Lag om köp av sexuella tjänster
Det finns ingen motsvarighet där familjelagar praktiseras.
Den kvinna som har sex utanför äktenskapet anses som prostituerad och kvinnan
döms då till fängelse oavsett om det är frivilligt eller mot ersättning. Finns
det flera vittnen kan hon dömas till döden eller dödas av en mobb på öppen
gata. Ryktesspridning om kvinnor som bryter normer har i många fall lett till
att de misshandlas, vanställs eller dödas utan rättegång.
2000 Ett nationellt
råd för kvinnofrid inrättas
Finns inte på de flesta håll.
2005 Ny sexualbrottslagstiftning
2007 Handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Artikeln är publicerad i Bright nr 2-2015
Artikeln är publicerad i Bright nr 2-2015
